Forskning och Medicin

"Snällhet lönar sig"

Stefan Einhorn, professor vid Karolinska Institutet, är övertygad om att snällhet lönar sig. Till och med i den akademiska världen. Men den snällhet han talar om handlar inte om att undergivet följa andras påbud, utan snäll är den som lever med etiken i sitt hjärta. Ibland innebär snällheten att säga ifrån eller att säga nej. Men ofta att säga ja och lyfta fram andra, för att det gynnar en själv.
Stefan Einhorn
Stefan Einhorn
Stefan Einhorn tar sig själv och sin erfarenhet som exempel i nya boken Konsten att vara snäll.

En gång var han karriärist, berättar han. Vi sitter i hans kontor på Radiumhemmet vid Karolinska Universitetssjukhuset. I fönstret bakom sig, mitt i blickfånget, tronar en stor rosa Buddha i frigolit. Bredvid står en välputsad pokal med texten "Världens bäste prefekt". På skrivbordet ligger senaste numret av LEVA.

- Boken är recenserad i den tidningen, förklarar Stefan Einhorn med en vänlig varm blick i ögonen. De skrev att den var intressant, men att jag är lite präktig. Och det har de kanske rätt i. Jag är nog lite präktig.

Fick en livskris


Uppväxt i den akademiska världen var det en självklarhet att han skulle bli cancerläkare, forskare, skriva avhandling, publicera sig i vetenskapliga rapporter, sträva efter att bli institutionschef och en dag bli professor. Han såg sina medarbetare och doktorander som medel för sin egen framgång.

Men för tio år sedan när Stefan Einhorn blev 40 fick han en livskris. Han- upplevde sådant som han inte kunde förklara och fylldes med en känsla av riktning och mening. Hade han blivit tokig eller fanns det en gud? Han kände sig tvungen att utforska frågorna och skriva en bok. Stefan Einhorn insåg att det skulle kosta honom möjligheten att någonsin bli institutionschef eller professor, men han var tvungen att följa sitt hjärta.

Tre år senare var boken En dold Gud färdigskriven. Han kom tillbaka till sitt arbete med nya värderingar. Karriären var inte längre så viktig, istället kände han ett större behov att lyfta fram sina medarbetare. Han hade blivit snällare. Året efter blev han till sin förvåning institutionschef och professor.

- Mina framgångsmål uppfylldes när de inte längre var viktiga för mig.

Stefan Einhorn ser det som en belöning för att han följde sitt hjärtas röst. Att det lönar sig att göra det.

- Jag behövde inte längre stå med på den vetenskapliga artikeln eller föreläsa på kongresser. Idag gläds jag åt mina medarbetare och doktorander och deras framgångar på ett helt annat sätt än tidigare. Dessutom visade de sig vara mycket duktigare forskare än jag, säger han och sträcker ut benen framför sig.

Falsk snällhet


Snäll har knappast varit ett epitet att skryta med. Snarare har den snälle hånats, eftersom egenskapen förknippats med vekhet, dumhet och en oförmåga att försvara sig eller stå på sig, som i uttrycket: "Även kossan på ängen är snäll". Men att inte stå för sin åsikt eller säga ifrån om någon gjort orätt är en falsk snällhet, menar Stefan Einhorn.

- Den som beskriver sig som för snäll för att ta sig fram i den akademiska världen kanske snarare är feg än snäll. Den som är äkta snäll vågar hävda sig, sin åsikt och sin förmåga. För hos den äkta snälle är snällheten förankrad i övertygelsen om vissa grundläggande etiska värderingar som handlar om människors lika värde, om att vi har mer att vinna på att samarbeta än att konkurrera.

Historiskt sett finns det många exempel som stärker tesen att godhet eller sann snällhet lönar sig. I sin bok börjar Stefan Einhorn hos Darwin. "Survivial of the fittest" handlar om precis det: att den evolutionära processen har låtit dem som hade förmågan att anpassa sig överleva. Att t ex kunna samarbeta är en överlevnadsfördel. Han hämtar exempel från apor, där forskare till sin förvåning märkte, att flocken behandlade en äldre njursjuk apa med stor omsorg. Apan fick mat först och hade alltid sällskap, trots att han egent-ligen sinkade dem vid förflyttning.

Forskarnas tolkning var att denna omtanke om de svaga kanske var något flocken tjänade på. Den kan höra ihop med att i tider av torka kan det vara en fördel att ha med gamla individer, som kan minnas var vattenhål som inte besökts på åratal finns. Snällheten var en förutsättning för överlevnaden.

Välja med hjärtat


Men det är inte självklart att det är bäst att välja med hjärtat. Som exempel tar Stefan Einhorn företaget med tio anställda. Ägaren hade byggt upp det med sin bästa vän som närmaste medarbetare, men vännen hade åldrats och gjorde allt oftare fel. Ägaren hamnade i ett etiskt dilemma; skulle han uppmana vännen att sluta för att rädda företaget? Men var skulle vännen få ett annat jobb på den lilla orten? Hur skulle det gå med hans familj?

Ägaren valde att skaffa vännen en medhjälpare. Men företaget kunde inte bära den ökande kostnaden, utan gick i konkurs. Istället för att låta en man bli arbetslös förlorade tio jobbet. Var hans beslut rätt?

- Ibland kräver snällheten att vi gör det som andra tycker är mindre bra, säger Stefan Einhorn. Kanske hade det varit bättre för vännen om han blivit arbetslös. Kanske trivdes han inte längre på jobbet. Kanske hade han fått en ny livsbana om företagaren uppmanat honom att sluta?

Många av de spörsmål Stefan Einhorn- diskuterar i boken skulle kunna vara hämtade från de föreläsningar om etik han hållit under årens lopp. Men snällheten kan lika lite som etiken fastna i teoretiska funderingar.

- Tankar utan handling är tomma ord, utan större värde. Äkta snällhet är att använda sitt omdöme och omsätta sin vilja i handling, menar Stefan Einhorn.

Författare: Pia Carlsson
Fotograf: Anders Norderman

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2006-12-19
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.