Forskning och Medicin

"Kvalitetskriterier ska vara tongivande"

Som ledamot i det vetenskapliga rådet för det nyinrättade europeiska forskningsrådet vill professor Carl-Henrik Heldin verka för öppenhet och peer review, det vill säga att ansökningarna granskas av oberoende vetenskapsmän. - Jag tycker att kvalitetskriterierna ska vara tongivande, säger Carl-Henrik Heldin.
Carl-Henrik Heldin
Carl-Henrik Heldin
Carl-Henrik Heldin, som är professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet och chef vid Ludwiginstitutet för cancerforskning, utsågs i juli i år till ledamot i det vetenskapliga rådet för det europeiska forskningsrådet European Research Council, ERC. Han ingår sedan tidigare i det svenska Vetenskapsrådets styrelse.

Det vetenskapliga rådet för ERC har 22 ledamöter. Vissa EU-länder har flera deltagare, andra har ingen representant.

Vad blir din uppgift i det europeiska forskningsrådet?


- Vi har vårt första möte i oktober, så ännu vet jag ganska lite om hur vi kommer att arbeta.

Hur stor blir forskningsrådets budget, och när kommer pengarna att börja delas ut?


- Budgetsamtalen är inte avslutade än, men det har varit tal om 1,5 till 2 miljarder euro per år. Den budget som EU diskuterar nu gäller sjuårsperioden 2007-2013. Vi kommer att börja dela ut forskningsmedel 2007.

Vilka kriterier ska styra fördelningen av forskningsmedel?


- Min egen uppfattning är att det ska vara kvalitetskriterier. Det ska inte vara öronmärkta medel för snäva forskningsområden.
Jag tycker att det ska vara fokus på grundforskning av hög kvalitet.

Hur kommer svenska forskare att klara sig i konkurrensen med andra europeiska forskare?


- Jag tror att svenska forskare klarar sig bra. Det är också nyttigt för oss att agera på en större arena. Vi tvingas höja ambitionsnivån.

Hur ska Europa kunna konkurrera bättre med USA?


- Det är den stora frågan, eftersom USA satsar mer pengar. EU-länderna enades i Lissabon 2000 om att avsätta tre procent av bruttonationalprodukten till forskning och utveckling, men beslutet har ännu inte blivit omsatt i handling. Bildandet av ERC kan stärka Europas konkurrenskraft. Det är i huvudsak forskare som har varit pådrivande. De har hävdat att rådet ska vara självständigt och besluten ska tas av aktiva forskare. Förslaget att EU ska betala men inte lägga sig i har inte varit helt okomplicerat. Det har också funnits en del formella problem för EU att bilda ett gemensamt forskningsråd, eftersom EU i normala fall vill decentralisera besluten. ERC ska dock inte ersätta de nationella forskningsråden utan bara komplettera dem.

Carl-Henrik Hedlin hoppas också att det ska finnas utrymme för att diskutera policyfrågor i det europeiska vetenskapsrådet.

- Etiska frågor ligger mig varmt om hjärtat.

Författare: Carin Mannberg-Zackari
Fotograf: T. Busch-Christensen

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2006-12-19
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.