Forskning och Medicin

Kamp mot epidemier leds från Sverige

Kampen för att förhindra allvarliga epidemier i Europa ska nu ledas från Sverige. - Basen i vårt arbete är att samordna de 25 medlemsländernas försvar mot infektionssjukdomar. Vi ska övervaka, göra riskanalyser, varna och ge råd, säger ungerskan Zsuzsanna Jakab, chef för EU:s nystartade smittskyddsenhet.
Zsuzsanna Jakab
Zsuzsanna Jakab
European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) är den första EU-myndighet som förlagts till Sverige. Myndigheten som öppnades officiellt i maj i år, ska övervaka den globala spridningen av sjukdomar, bedöma riskerna för EU och, om läget förvärras, varna EU-kommissionen och de olika medlemsländerna. Zsuzsanna Jakab förklarar myndighetens roll:

- Centrets uppgift är att koordinera en stor del av det arbete som de enskilda medlemsländerna gör. Fram tills nu har medborgarnas hälsoläge och kontrollen av smittsamma sjukdomar skötts på nationell nivå. Vår uppgift blir att bygga upp ett europeiskt hälsokontrollsystem där vi får översikt över alla smittsamma sjukdomar i Europa. All information ska vara samlad hos ECDC.

- Vi ska också skapa ett centralt undersökningssystem; en databas för fakta och forskning om smittsamma sjukdomar. Och vid ett utbrott någonstans i Europa är det vår uppgift att samordna beredskapen så att utbrottet isoleras och inte sprids inom EU.
ECDC ska också fungera som partner för motsvarande organ i övriga världen och Världshälsoorganisationen, WHO.

Okänt virus


I början av 2003 blev världen varse en hittills okänd lungsjukdom, kallad sars. Sjukdomen, som orsakas av ett tidigare helt okänt virus och där smittan kommer från djur, visade sig först i den sydkinesiska provinsen Guangdong. Sars spred sig sedan till Peking och vidare till över 30 länder.

WHO reagerade snabbt och lyckades isolera de människor som smittats. Under 2004 dök ett annat hot upp; fågelinfluensan, en sjukdom som också överförs mellan djur och människa. Första gången en människa drabbades av fågelinfluensa var 1997 i Hongkong. Under 2004 och 2005 har det sedan skett flera utbrott av fågelinfluensa i Asien och Ryssland. Om sjukdomen börjar smitta från människa till människa ökar risken för en pandemi, dvs en mycket smittsam sjukdom som sveper över världen.
I början av 1900-talet härjade Spanska sjukan, en världsomfattande pandemi som dödade bortåt 40 miljoner människor.

Tror du vi står inför en liknande pandemi?

- Om vi ser på historien har det varit en pandemi var tjugonde till tjugofemte år, säger Zsuzsanna Jakab. Nu har det inte varit någon sådan sedan 1968 så det är klart realistiskt att denna fågelinfluensa kan utvecklas till en pandemi om viruset muteras så att det sprids från människa till människa.

- Europa är förberedd på en eventuell influensaepidemi. På grundval av WHO:s riktlinjer har EU:s medlemsländer nu börjat bygga upp sina egna nationella beredskapsplaner och för att skydda befolkningen är det viktigt att få fram ett fungerande vaccin. I väntan på ett sådant vaccin får man möta utbrottet med hjälp av antivirala medel.

- Vi måste också lära oss att förstå mer om hur dessa s k zoonos, sjukdomar som kan överföras mellan djur och människa, fungerar.

Oroväckande ökning


Att stärka beredskapen inför en pandemi står först på dagordningen för EU:s nya smittskyddsmyndighet. På andra plats i prioritering kommer hiv/aids.

I slutet av 1980-talet var hiv-frågorna i fokus; man trodde då också att sjukdomsproblemet till vissa delar var löst. Under de senaste tio åren har det dock skett en markant ökning av sjukdomen; antalet hiv-fall i Europa har fördubblats. Zsuzsanna Jakab ser också med oro på ökningen av andra sexuellt överförbara sjukdomar som t ex klamydia och syfilis.

- Vi måste göra mycket mer för att förebygga och kontrollera de här sjukdomarna.
Hon nämner också mässling, som kan förhindras med vaccin, och tuberkulos som är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen. Man räknar med att två miljarder människor är bärare av tuberkulosbakterien. Varje år insjuknar minst nio miljoner människor i aktiv tuberkulos och ca två miljoner dör.

EU har ju valt att lägga centret i Sverige. Vilken roll tror du Sverige kan spela internationellt i arbetet med global hälsa och smittskydd?

- Sverige ger ett betydande bidrag vad gäller sjukdomskontroll och har ett enastående bra offentligt hälsosystem med framstående experter, svarar Zsuzsanna Jakab.

- Landet har också en policy att gå utanför sitt eget land och hjälpa till globalt med frågor som rör allmän hälsa. Smittsamma sjukdomar känner inte några gränser, så vill vi skydda EU måste de 25 medlemsländerna också arbeta utanför EU.

Generell policy


En annan fråga där Sverige ligger långt fram rör antibiotika. Enligt färska uppgifter från svenska Smittskyddsinstitutet minskar antibiotikaförbrukningen i Sverige.

Bland barn i åldern 0 till sex år har t ex antibiotikaanvändningen halverats sedan början av 1990-talet. Det är främst användningen av det vanliga penicillinet som minskar. Aktuella data visar att Sverige har den lägsta användningen av antibiotika bland de nordiska länderna. Andelen penicillinresistenta pneumokocker ligger fortfarande på en låg nivå.

I Sverige har antibiotikaanvändningen minskat. Men så är inte fallet i övriga Europa. Har ni någon generell policy i den här frågan?

- Vi har precis påbörjat arbetet inom ECDC och antibiotikaresistensen är av högsta prioritet. Antibiotikan har betytt mycket i världen för att reducera smittsamma sjukdomar. Men överdosering av antibiotika och det oregelbundna sätt som folk använder antibiotika på har lett till utveckling av resistens. Detta är ett hot, för om vi inte kan motverka resistensen betyder det att smittsamma sjukdomar ökar på nytt.

- I Sverige leder ni processen med att minska användningen av antibiotika. Jag hoppas nu få se samma utveckling i de andra medlemsländerna.

- Detta, liksom problemet med ökningen av MRSA, meticillinresistenta stafylokocker, blir viktiga frågor när vi gör upp vår kommande prioriteringslista, slutar Zsuzsanna Jakab.
Fullt utbyggd kommer organisationen att ha en budget på runt 60 miljoner euro, 550 miljoner kronor per år. Antalet anställda beräknas till 300. Myndigheten har sina lokaler i Tomtebodaskolan, nära Karolinska Institutet i Solna.

Författare: Birgit Andersson
Fotograf: Anders Norderman

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2006-12-19
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.