Forskning och Medicin
Tema Vård & omsorg

Bra miljö ger bättre vård

Utformningen av rum, väntrum och korridorer har stor betydelse för vårdens kvalitet. - Det är svårt att uppleva god vård i en dålig atmosfär, säger medicine doktor David Edvardsson vid institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.
När David Edvardsson läste till sjuksköterska tänkte han mycket på hur han blev mottagen och hur det såg ut på olika avdelningar och vårdinrättningar där han praktiserade.

- Jag kände ganska snabbt om det var en arbetsplats där jag skulle trivas. Känslan hängde i allmänhet kvar under hela praktikperioden, berättar han.

Som forskare har han undersökt vårdmiljöns betydelse för de personer som vistas där. Resultatet lade han fram i våras vid Umeå universitet i sin avhandling i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad.

Patienter, anhöriga och personal tyckte det var svårt att beskriva sina upplevelser när David Edvardsson intervjuade dem om vårdatmosfären. Patienterna sade till en början att miljön inte spelar någon roll, det viktigaste var att de fick sin behandling. Men deras berättelser visar att både de själva och vården påverkas av omgivningen.

Lokaler förmedlar budskap


Många uttalade sig i form av bilder. Cancerpatienterna på ett stockholmssjukhus använde uttryck som gravkammaren, katakomberna och dödens väntrum för att beskriva lokalerna för strålbehandling i källaren. De fick gå nedför många trappor och sedan allt längre bort i kulvertarna för att hitta dit. För varje steg blev det mörkare och mörkare som om hela verksamheten var skamlig och farlig. De anställda såg avdelningens lokalisering som en fingervisning om deras värde i förhållande till andra personalgrupper. "Vi är i källaren, alldeles i botten. Ledningen är högst upp. Det är verkligen symboliskt", sa en i vårdpersonalen.

- Det är lite intressant hur lokalerna i sig förmedlar budskap, säger David Edvardsson.

Studien gjordes två år efter att avdelningen byggdes om och blev rymligare och ljusare. Alla som intervjuades hade varit på besök både före och efter ombyggnaden.

Vackra miljöer ger energi


Patienterna berättade att de trånga och uttjänta lokalerna fick dem att oroa sig för att vården skulle hålla samma låga kvalitet. En kvinna som från sin säng inte kunde se något annat än en tom tavelkrok bestämde sig för att avbryta behandlingen och lämna sjukhuset. Personalens ointresse för omgivningen fick henne att tro att det även gällde henne som patient.

"Om det är mörkt, tråkigt och slitet känns det inte bra. Då tror jag att vården som erbjuds kommer att bli ungefär likadan", sade en annan kvinna i studien.

- En misskött miljö säger något om den vård som bedrivs. Vissna blommor och dammråttor under sängen symboliserar dålig omvårdnad, konstaterar David Edvardsson.

Personalen berättade att man är stolt över sig själv och sin arbetsplats om den är vacker. Det är svårare att känna arbetsglädje om lokalerna är slitna och smutsiga. En vacker miljö kan däremot verka rogivande samtidigt som den ger energi.

Väntrummet en del av vården


Efter ombyggnaden hamnade väntrummet i mitten av avdelningen. En administratör oroade sig över att det skulle orsaka onödigt mycket spring, men vårdpersonalen tyckte att det gav tillfällen till snabba möten. En skötare berättade hur han i flykten kan snappa upp hur patienterna mår. Han brukar också hinna säga några ord.

Förr var väntrummet litet och intimt. Patienterna blev lätt bekanta med varandra. Men det hände också att de tvingades dela främlingars lidanden. I det nya och stora väntrummet kan de välja om de vill sätta sig nära någon medpatient eller långt ifrån för att slippa samtal.
Väntrummet är en del av vården, konstaterar David Edvardsson. En reception, dit besökarna kan vända sig med sina frågor, får dem att känna sig välkomna. Det känns mer professionellt om det finns en reception, sa en av de intervjuade.

För personalen betyder det en avlastning, eftersom de inte blir avbrutna av nykomlingarnas frågor.

I väntrummet ligger ett stort och ganska avancerat pussel, där det ofta sitter någon och funderar över hur bitarna ska placeras. Många var nyfikna på vad som hänt med pusslet när de kom på återbesök.

- Ett akvarium, en målning eller utsikten från ett fönster kan också få patienterna att glömma sig själva och sin oro och ångest för en stund, kommenterar David Edvardsson.

Första mötet avgörande


I en annan studie deltog patienter, anhöriga och personal på ett hospis, en geriatrisk klinik och en medicinklinik i norra Sverige. I intervjuerna framhåller de hur viktigt det är att känna sig välkommen. Att någon ser dem, hälsar dem med ett leende, tar deras hand och presenterar sig.

En hemlik miljö bidrar till trivseln. "Ju mindre det känns som ett sjukhus, desto bättre mår jag", sade en man som var inlagd på den geriatriska avdelningen efter en stroke.
Medicinklinikens långa korridor inbjöd inte till umgänge. Där blev också rörelserna snabba. På hospiset och den geriatriska kliniken med färre korridorer och fler sittgrupper beskrevs tempot som lugnare. Personalens sätt att röra sig signalerar om de är tillgängliga eller ej. "Om man ser dem springa omkring vågar man inte be om hjälp", berättade en av patienterna.

Det lilla extra


Att få och ge något extra bidrar till trivseln. Det kan handla om att patienter  hjälper andra patienter eller att en sjuksköterska serverar middagen på en vackert dukad silverbricka om det är någon som inte orkar äta i matsalen.

Patienterna beskrev tillfällen när deras förväntningar överträffades av verkligheten, t ex när de blev överraskade av en oväntad kopp kaffe.

Handgjorda möbler, vackra blommor och gardiner kunde skänka dagen ett meningsfullt innehåll och ge ett hopp inför morgondagen.

Dottern till en cancersjuk kvinna berättade t ex hur mycket det betydde för hennes mamma att personalen hade lagt en kvist med rönnbär till prydnad på middagsbordet.

David Edvardsson konstaterar att vårdatmosfären varken är tyst eller värdeneutral.

- En vårdmiljö är inte bara den plats där vården ges. Den ingår i vården. Vårdatmosfären påverkar människorna på ett sätt som vi inte alltid är medvetna om. Den uttrycker budskap om sociala värderingar, god och mindre god vård. Den kan också ge den sjuke en chans att skifta fokus från sin egen sjukdom.

Författare: Carin Mannberg-Zackari

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2006-12-19
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.