Bättre behandlingsmetoder mot barnlöshet

Vändningen kom då Robert Edwards — årets nobelpristagare i medicin — genom utvecklingen av den nya IVFtekniken öppnade helt nya möjligheter för barnlösa att bli föräldrar. Edwards har, säger Outi Hovatta, genom åren varit en viktig diskussionspartner, alltid öppen för nya idéer.

Ofrivillig barnlöshet kan ha flera orsaker. Den kan t ex bero på störd ägglossning eller för få eller dåliga spermier. De två vanligaste metoderna att behandla ofrivillig barnlöshet är idag IVF (in vitro fertilisering) och ICSI (intra-cytoplasmatisk spermieinjektion). Drygt en tredjedel av kvinnorna blir gravida efter överföring av ett embryo till livmodern i samband med IVF/ICSI.

Risker och komplikationer

En utmaning har därför varit att utveckla en teknik som är både bättre och säkrare och mer skonsam för kvinnan. Under ett antal år har Outi Hovatta och hennes forskargrupp arbetat med detta och kan nu presentera en ny lovande metod, IVM, dvs in vitro maturation. Än så länge används den endast i forskningssammanhang och hittills har knappt 50 kvinnor behandlats med ganska gott resultat.

— En fördel med metoden är att den inte behöver föregås av hormonbehandling. Dessutom är den billigare än vanlig IVF, säger Outi Hovatta. Vid IVM plockar vi ut omogna ägg, låter dem mogna i odling, därefter tillsätts spermier som befruktar ägget, som sedan placeras i kvinnans livmoder.

Kvinnor med cancer

Outi Hovatta och hennes grupp har utvecklat en unik metod som går ut på att man fryser ner en bit äggstocksvävnad och att man, sedan den tinats upp igen, odlar fram ägg från de äggblåsor som bevarats i vävnaden.

— Tanken är att vi tar ut en liten bit äggstocksvävnad innan kvinnan går igenom cancerbehandlingen och att vi fryser ner den. När kvinnan avslutat sin behandling och är frisk igen hoppas vi kunna hjälpa henne att bli mamma. Vi har nyligen fått tillstånd från regionala etikprövningsnämnden i Stockholm att provbefrukta de ägg vi odlat fram och se om de utvecklas normalt.

Lång mognadsprocess

Outi Hovatta och hennes grupp har utvecklat olika system för att studera både äggblåsan i sin helhet och olika celltyper i äggblåsan var för sig. Ägget omges av flera lager s k granulosaceller, som i sin tur omges av ett lager thecaceller. Dessa olika celltyper signalerar till varandra för att ägget ska nå det mognadsstadium som innebär att det är redo för befruktning.

— En fråga vi ville ha svar på var att förstå och identifiera de mekanismer som gör att bara ett ägg i taget mognar, medan resten håller sig inaktiva. Genom att förstå vilka faktorer som styr äggmognad får vi bättre möjligheter att utveckla och förbättra behandlingen mot ofrivillig barnlöshet.

Outi Hovatta berättar att gruppen i stort sett kartlagt de "bromsmekanismer" som gör att äggen håller sig tysta. Forskningen rymmer också studier som gäller de mekanismer som styr utvecklingen av det tidiga embryot. Med hjälp av högeffektiv sekvenseringsteknik har de nu ett stort material som håller på att analyseras i detalj. Gruppen har identifierat ett antal gener som kan tänkas ha betydelse, bl a gener som kan leda till missfall, missbildningar eller att kvinnan inte blir gravid.

FAKTA IVF och ISCI

Både vid IVF och ICSI används mogna ägg från kvinnans äggstockar, äggen tas ut och placeras i en odlingsskål. Vid IVF tillförs spermier, äggen befruktas och ett av dem placeras sedan tillbaka i livmodern. Vid ICSI, en metod som utvecklades i början av 90-talet, injiceras spermien direkt in i äggets cytoplasma. Om sädesvätskan i sällsynta fall helt saknar spermier kan dessa tas direkt från testiklarna. Befruktade ägg kan frysas ned för att användas senare.

Ungefär tre procent av alla barn som föds i Sverige är resultat av provrörsbefruktning. Den första gjordes 1982 i Göteborg av professor Lars Hamberger. Idag görs 15 000 behandlingar årligen, varav ca 1 200 på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Drygt en tredjedel av behandlingarna leder till graviditet. Utan föregående hormonbehandling är det idag ca 20 procent som leder till graviditet.