En kapplöpning med tiden

— Vi kan ge patienten trombolys-behandling och om vi märker att det inte hjälper, dvs att proppen inte löses upp, har vi också nya alternativa metoder. Bland annat kan vi med hjälp av ett korkskruvsliknande instrument gå in i hjärnan och dra ut proppen, berättar Nils Wahlgren. Metoden är under ut-veckling och används i ökande grad på utvalda patienter.

Trombolys användes först i samband med hjärtinfarkt men har de senaste åren alltmer kommit att dominera behandling av stroke. Vid trombolys ges ett intravenöst dropp under en timme. Det är viktigt att behandlingen sätts in snabbt för att, som Nils Wahlgren säger, "bryta massakern på nervceller och få igång cirkulationen". Men först görs en datortomografi för att se att inte stroken orsakats av en blödning i hjärnan.

Omdiskuterad metod
Behandling med trombolys har varit en omdiskuterad metod. Först 2002 gick den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA med på att godkänna den substans som används. Men på villkor att det gjordes en öppen studie om metodens säkerhet och effekt i klinisk vardag.
Nils Wahlgren tillkallades som expert och ledde studien, kallad SITS-MOST, som presenterades i början av året i The Lancet (SITS-MOST står för Safe Implementation of Thrombolysis in StrokeMonitoring Study). I studien ingick inte mindre än 285 centra i 14 länder i Europa, som rapporterade om 6 483 patienter som behandlats med trombolys inom tre timmar efter sin stroke.

— Resultaten från tidigare studier stod sig väl och trombolys bör därför utgöra en del av behandlingen. Hos många patienter sker en så klar förbättring att de efteråt inte känner av några begränsningar i det dagliga livet.

Redan innan Nils Wahlgren startade studien hade han tagit initiativ till att bygga upp en databas, SITS, med uppgifter om alla patienter som behandlats akut med trombolys i Sverige. Nu läggs patientdata in från centra i hela världen och databasen är därmed den största i sitt slag med över 16 000 registrerade behandlingar.

"Korkskruv" en bra hjälp
Men även om det hos många patienter sker en påtaglig förbättring är det ungefär en tredjedel som inte blir hjälpta av trombolysbehandling. Man har därför som ett av de första sjukhusen i Europa introducerat en helt ny metod. Med hjälp av ett korkskruvsliknande instrument, som förs in i blodbanan och upp i hjärnan, drar man försiktigt ut proppen. Samtidigt regleras blodflödet så att inte eventuella fragment av proppen, om den skulle gå sönder, kan föras vidare ut i hjärnan.

— Genom att dra ut proppen åstadkommer vi en rekanalisering, vilket är ett avgörande steg. Det innebär dock inte alltid att blodflödet når ut i hela vävnaden. Blodproppsfragment, inflammatoriska reaktioner och svullnad i hjärnan gör att den fina s k mikrocirkulationen kanske inte kommer igång riktigt och patienten blir då inte helt återställd.

Tidigare läkemedelsstudier har främst haft som mål att skydda nervceller i anslutning till det strokedrabbade området, s k neuroprotektiva preparat. Men de har inte fungerat som det var tänkt.

— Vi har därför inriktat en del av vår forskning på det vi kan kalla den "neuro-vaskulära enheten" som är ett nära samspel mellan såväl nervceller som gliaceller och blodkärlens endotelceller, berättar Nils Wahlgren. Det är i samspelet -mellan dessa celler man kan hoppas på att hitta ett sätt att undvika att den hotande hjärnskadan blir bestående.

Lyfta på skallbenet

Behandlingen har också resulterat i att dubbelt så många av dem som överlever kan klara sig själva i sin dagliga livsföring.

Nils Wahlgren har ett brett nationellt och internationellt nätverk. Han ingår bl a i nätverket EuroStroke, som nyligen fått 200 miljoner kronor från EU. Målet är att ta fram bättre behandlingsmetoder för akut stroke men också att satsa på prevention.

— Den typiska strokepatienten har högt blodtryck, förhöjda blodfetter och är rökare. Det är viktigt att kolla upp sina värden och behandla dem om de ligger för högt. Att ha diabetes är en annan riskfaktor, likaså att vara överviktig.

Högsta prioritet

Ett problem är att trombolysbehandlingen ännu inte är fullt utbyggd och patienter med förmaksflimmer — en stor riskfaktor för stroke — behandlas inte i tillräcklig utsträckning. Han är också kritisk mot att personer som drabbas av akut stroke inte har prioritet 1 (som vid hjärtinfarkt) när det gäller att snabbt komma under behandling. I båda fallen är det en kapplöpning med tiden.

Vid årsskiftet startar han därför tillsammans med överläkare Leif Svensson, Södersjukhuset, ett nytt projekt, Hyper Akut Stroke Alarm, HASTA. Målet är att få in patienterna till strokeenheter inom sex timmar och att fler än idag ska behandlas med trombolys. Även patienter med lindriga symtom måste snabbt få vård, eftersom de löper stor risk att återinsjukna.

I maj 2009 hålls den Europeiska Strokekonferensen för andra gången i Stockholm. Då hoppas Nils Wahlgren att det skett flera nya genombrott inom strokeforskningen.

FAKTA STROKE

Propplösande behandling, s k trombolys, godkändes i Sverige för fyra år sedan för akut stroke. Preparatet måste sättas in inom tre timmar efter insjuknandet. Bara ett par procent av alla strokepatienter hinner till sjukhuset i tillräckligt god tid för att komma ifråga för behandlingen.

Mer än 30 000 personer i Sverige drabbas årligen av stroke. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer. Stroke kräver också fler vårddagar på sjukhus och sjukhem än någon annan sjukdomsgrupp. Samhällets kostnader för slaganfallssjuk-domar ligger på omkring tolv miljarder kronor per år.