Falsk data och påhittade patienter

Omfattande arbete
Våren 2006 tillsattes en oberoende kommission bestående av epidemiologisk och juridisk kompetens, som fick i uppdrag att granska fallet. I juni, tre månader senare än beräknat, lade kommissionen fram sin rapport.

- Det har varit ett omfattande arbete, förklarar Anders Ekbom. Förutom att intervjua de 13 medförfattarna till Lancet-artikeln, har vi läst igenom all forskning som funnits att tillgå. Vi har också skannat etikkommittéer, forskningsråd och cancerfonder.

Utredningen visar att Sudbo publicerat totalt 38 artiklar sedan 1993. Studierna har presenterats i bla The Lancet, New England Journal of Medicine och Journal of Clinical Oncology. Kommissionen anser att 15 artiklar inklusive doktorsavhandlingen är så grovt felaktiga att de bör dras tillbaka.

I mars konfronterade kommissionen Sudbo och hans advokat för att få en förklaring till det inträffade. Enligt Anders Ekbom har Sudbo hittills bara erkänt tre förfalskade cancerrapporter, bland dem artikeln i The Lancet. Resten av anklagelserna ställer han sig oförstående till.

Hur lyckades Sudbo lura ett sextiotal medförfattare och flera ansedda tidskrifter?

- Det här handlar om en mycket begåvad och karismatisk människa, säger Anders Ekbom. Min teori är att han trodde starkt på sin hypotes och ville få fram resultat så fort som möjligt. En annan förklaring är den forskningskultur som finns i Norge. Sudbo verkade i en starkt hierarkisk organisation, där all kommunikation skedde via honom.

Kommissionens rapport har lett till att Jon Sudbo nu lämnat sin tjänst vid Rikshospitalet-Radiumhospitalet och Oslo universitet. Han riskerar också att förlora doktorshatten och legitimationen.

Kritik mot arbetsgivaren
I rapporten riktas även kritik mot arbetsgivaren, som inte sett till att regelsystemet följts. Ledningen för Radiumhospitalet har dessutom ignorerat kritik från personer som tidigt framförde misstankar om att Sudbos arbete inte gick rätt till.

Vad beträffar tidningarnas ansvar så anser Anders Ekbom att det i dagsläget inte finns något bättre granskningssystem än peer review. Däremot kan medförfattarna involveras i högre grad, vilket också föreslås i rapporten.

På The Lancet har man än så länge inte vidtagit några särskilda åtgärder annat än den tillbakadragna artikeln.

- Sudbo-fallet är ett extremt exempel på vetenskaplig oredlighet, säger tidningens chefredaktör Richard Horton. I dagsläget ser vi ingen anledning att ändra våra rutiner, men vi får se efter den 9 december. Då ska jag, tillsammans med ett antal andra redaktörer, träffa kommissionen i Oslo för att diskutera vilka lärdomar vi kan dra av den här händelsen.

Enligt Anders Ekbom har Sudbos falska rapporter sannolikt inte haft några konsekvenser för patientvården. Men för forskaren själv är konsekvenserna påtagliga. Ett liv med ära, berömmelse och miljontals kronor i forskningsanslag har vänt till en personlig tragedi.

När Anders Ekbom intervjuades i Forskning & Medicin i våras sade han att den senaste tidens uppdagade forskningsskandaler, däribland Sudbo-fallet, inte ska tolkas som att forskningsfusket har ökat: "Vi har snarare blivit mindre benägna att hantera fusk internt. Samhället har blivit mer öppet. Fusk ges idag offentlighet på ett annat sätt än tidigare."

- Nu törs jag nog inte vara lika kategorisk längre, säger Anders Ekbom.