Forskning och Medicin
Skriv ut 
Tema IT i vården

Telemedicin minskar avstånden

Ett ökat kunskapsutbyte och minskat resande är några av vinsterna med telemedicin. Den nya tekniken suddar ut gränserna mellan specialitéer, kliniker och länder.
Sjukvården i Västerbotten var tidigt ute med att satsa på ett gemensamt nätverk, AC-net, och samla alla enskilda telemedicinprojekt. Flera av dem har lämnat projektstadiet och implementerats i den kliniska vardagen.

- Telemedicin minskar avstånden, konstaterar Göran Westman som är professor i allmänmedicin vid Umeå universitet.

För t ex vårdcentralen i Tärnaby har det blivit rutin att via videokonferens få hjälp med diagnostik och behandling av specialister på öronkliniken på Norrlands universitetssjukhus, Nus, i Umeå. Digitala bilder av patienternas hörselgångar och trumhinnor bevaras på en server, och har nyligen använts i en forskningsrapport som visar ett samband mellan öronvärk och nedsatt hörsel hos barn.

- Det är lättare att genomföra multicenterstudier med telemedicin. Alla forskare kan samla in bilder på ett enhetligt sätt. Det går snabbt att få ihop ett stort material, säger Göran Westman.

Men det är inte bara Västerbotten som har varit pionjärer. Sjukstugorna i Jämtland och Härjedalen har länge skickat digitala röntgenbilder på benbrott till ortopedspecialister på annat håll.

Sparar tid och pengar


I Västernorrland kan cancerpatienter få strålbehandling på hemmaplan istället för att åka till Umeå. Behandlingen planeras av specialister på Nus, som fjärrstyr strålkanonen på Sundsvalls sjukhus.

I Finland har sjukvården börjat använda en liten och behändig apparat som klarar av merparten av de blodprover som förekommer i klinisk sjukvård. Provsvaren vidarebefordras med telemedicin.

- De stora labben i anslutning till sjukhusen kommer inte att behövas i framtiden, tror Göran Westman.

En rapport som Västerbottens läns landsting publicerade i våras beskriver hur ny teknik används för att koppla ihop bl a sjukhus, primärvård, tandvård, socialtjänst, hemsjukvård och särskilt boende. Den visar att den nya tekniken sparar både tid och pengar för sjukvården.

Om två medarbetare från vårdcentralen i Norsjö skulle åka de nio milen till Skellefteå lasarett för att t ex genomföra en vårdplanering måste de sitta i bilen totalt tre timmar. De skulle också förbruka 13 liter bensin för varje resa.

En uträkning visar att 31 genomförda vårdplaneringar via videokonferens gav sammanlagda besparingar i lönekostnad och bensin på nästan 40 000 kronor.

En annan studie genomfördes av specialister i ortopedi, diabetologi samt fotterapeut och ortopedtekniker som har haft mottagning via nätet för typ 2-diabetiker med fotsår.

Personalen var nöjd med samarbetet, trots att både sändande och mottagande team tyckte att förberedelserna var tidskrävande. Patienterna sparade i genomsnitt 38 mil per besök och var genomgående positiva.

Bara åtta patienter ingick i studien. Det beror på att sjukvården inte har något system för att debitera nättjänster.

För en distriktsläkare går det fortare att remittera än att förbereda en telemedicinsk konsultation. Patientbesök ger "pinnar" i den interna debiteringen, men det gör inte patienter på nätet.

Tekniken måste vara enkel


När telemedicin började användas trodde många att patienterna skulle hämmas av tekniken. Men de flesta vänjer sig ganska snabbt.

En förutsättning är dock att tekniken inte krånglar.

När man sätter sig framför utrustningen måste man få kontakt direkt, kommenterar Göran Westman.

Varken ljud eller bild motsvarade förväntningarna när Tandläkarhögskolan i Umeå startade ett EU-projekt med Vasa Centralsjukhus i Finland. I två år träffades specialister i kirurgi och ortodonti i regelbundna telemedicinkonferenser om patienter som skulle opereras i munnen. Även operationerna sändes i realtid.

Både Umeå och Vasa använde i stort sett samma operationstekniker, men hade lite olika lösningar när det gällde materialval och behandlingsrutiner. Umeå sparar t ex ett par hundra tusen kronor varje år på att kollegerna i Vasa har fått dem att ta färre röntgenbilder.
- Det är lätt att bli hemmablind, konstaterar övertandläkare Sven Öberg vid institutionen för odontologi på Umeå universitet.

Båda sidor har steg för steg investerat i ny utrustning. Numera finns t ex en kamera i operationslampan i både Umeå och Vasa och umeborna kan följa operationerna i Vasa på storbildsskärmar.

- Vi har bra kvalitet också på de rörliga bilderna, men ljudet är fortfarande ett problem. Deltagarna måste tänka på att hålla tyst i operationssalen, berättar Sven Öberg.

Snabba resultat


I nästa EU-projekt deltog även specialister i norska Bergen för att utveckla nya käkkirurgiska metoder.

- Vi kunde dra slutsatser ganska fort när flera kliniker samtidigt kunde pröva nya metoder. Vi har fått ett större patientunderlag och får se fler ovanliga fall. Var och en behöver inte göra samma misstag. Det känns som om vi är en jätteklinik, säger Sven Öberg.

Uppkopplingarna har blivit en rutin. En gång i månaden konfererar klinikerna via telemedicin, en gång om året träffas de hos någon av dem. Nästa gång blir det i Bergen.

- Telemedicin är ett sätt att mötas. Men man ska också mötas i verkligheten, tycker Sven Öberg.

Författare: Carin Mannberg-Zackari

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2006-12-19
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.