| |
| |
| |
|
Innehåll nr 4 2005

Ett exempel på sjukvårdens ökade användning av simulatorer finns vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Solna. Här har all utbildning och forskning kring simulatorer samlats i ett särskilt centrum sedan fyra år tillbaka.
- Målet med vår verksamhet är att förbättra patientsäkerheten inom högteknologisk sjukvård. Genom realistisk träning i simulatorer minskar risken för misstag i sjukvården, säger verksamhetschefen Li Felländer-Tsai.
- Forskning har visat att det finns en stor spridning i den medfödda skickligheten i att utföra denna typ av ingrepp som har att göra med individens visuospatiella förmåga. Därför behöver olika personer olika mängder träning. Kan man undvika att träna basala färdigheter på patienter eller djur är det förstås högst önskvärt, säger Li Felländer-Tsai.
Vid Simulatorcentrum på Karolinska universitetssjukhuset finns sammanlagt nio olika simulatorer för olika titthålsapplikationer vid t ex galloperation, kärlingrepp, artroskopi och endoskopi.
Simuleringen går till på samma sätt som ett verkligt ingrepp förutom att någon patient inte finns med. Kirurgen styr ett fingerat titthålsinstrumentet med hjälp av ett handtag. Samtidigt får han eller hon respons på vad som händer "inne i kroppen" genom att titta på ett datorgenererat händelseförlopp på en monitor.
- Efter övningen får kirurgen ett kvitto på bl a hur lång tid ingreppet tog, hur många felaktiga kollisioner instrumentet gjorde med vävnaden och hur god rörelseekonomin var, det vill säga om man tog den rakaste vägen mellan två punkter, säger Li Felländer-Tsai.
Under året har två avhandlingar lagts fram vid Karolinska Institutet om simulatorträning vid titthålsoperationer. En slutsats är att kirurger som tränats i simulator gör mindre misstag när de börjar utföra riktiga operationer på människor.
- En annan slutsats är att kraftöverföring till händerna, när instrumentet stöter mot vävnad, är central för inlärningen. Det är ett budskap som är viktigt att återföra till tillverkarna av simulatorutrustning, säger Li Felländer-Tsai.
- Vi använder denna simulator för träning av sjukvårdspersonal i akut omhändertagande av svårt sjuka patienter. I sådana situationer sätts ofta personalen ihop ad hoc, ibland har man aldrig jobbat ihop förut. Då är det en förutsättning att man har ett intränat korrekt arbetssätt i grunden som fungerar i alla situationer, säger Li Felländer-Tsai.
Hon tror att simulatorer kommer få en större betydelse i framtiden.
- Vi har fått ett mycket positivt mottagande från studenter och ST-läkare. Jag tror att man kommer att efterfråga den här typen av träning mer fram-över. Från patienthåll tror jag också det kommer att bli ett krav att de som -opererar på en har nått en viss miniminivå, säger Li Felländer-Tsai.
Målet för den nya satsningen Practicum är att samla specialkunskap under ett tak och att ge bästa möjliga förutsättningar för medicinsk utbildning.
Vid centret kan man träna på att ta blodprov i armen, att söva krockoffer inför en akut operation, att försegla blodkärl i titthålsoperationer och att sy ihop sårkanter efter ett snitt. Här kan även hela team från akuten öva olika ingrepp på datorstyrda dockor. Ett exempel är övningsdockan SimBaby som bl a kan drabbas av andnöd, oregelbunden andning och blåa läppar.
Det blir också möjligt för en hel studentgrupp i en föreläsningssal att följa en pågående operation på sjukhuset i realtid. Practicum kommer även att ha övningar i beslutsfattande, svåra patientsamtal och samarbete i krissituationer. Centret är till för hela södra sjukvårdsregionen och Öresundsregionen.
, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.