"Viktigt att vi gjorde tidningen tillsammans"

Forskning & Medicin har uppfyllt sitt syfte som samlande resurs för medicinska forskare. Framtidens utmaningar inom forskning kommer att kräva nya grepp.

—Vi behövde något som kunde binda ihop fakulteterna och hålla samman dem med ämnesrådet. Då föddes idén om en gemensam tidning, berättar Harriet Wallberg-Henriksson som då var huvudsekreterare för ämnesrådet för medicin.

Resultatet blev Forskning & Medicin vars sista nummer du nu håller i din hand. Harriet Wallberg-Henriksson menar att tidningen har fungerat mycket väl som en samlande resurs genom åren.

— Det var viktigt att vi gjorde tidningen tillsammans. För att sätta fokus på de gemensamma frågorna skapades ett redaktionsråd med representanter från fakulteterna och ämnesrådet.

— De som har varit med i redaktionsrådet är intresserade av information och kommunikation, och de har gjort ett fantastiskt bra arbete, säger Harriet Wallberg-Henriksson som sedan 2004 är rektor på Karolinska Institutet.

En viktig del av tidningen har varit enkäten som i varje nummer har undersökt var olika fakultetsledningar och andra personer står i en viss fråga.

— Jag har själv haft stor nytta av den delen, det är viktigt att veta om man tycker ungefär lika eller om det är splittrat i en viss fråga i olika delar av landet.

Över gränserna

— Vi måste akta oss för att isolera oss. Tiden är förbi då vi behövde samla ihop oss i en sorts lobbygrupp inom medicinsk forskning. Nu behöver vi integrera medicinsk forskning med i första hand teknisk forskning men även forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Det kan behövas andra sätt än en tidning för att nå ut i sådana konstellationer, menar Harriet Wallberg- Henriksson.

— Utvecklingen av webben går snabbt och det kan finnas alternativ där som är attraktiva. Forskning är mer dynamisk och sker över gränserna nu.

Ett exempel på sådan gränsöverskridande forskning är den som bedrivs
inom Science for Life Laboratory som är ett samarbete mellan flera universitet i Stockholm och Uppsala. Satsningen på Max IV i Lund är ett annat.

— Det vi har saknat i Sverige är större teknikplattformar. Men det har vi förhoppningsvis upptäckt i tid så att vi kan göra kraftsamlingar nu.

Ingen kris

—Vi måste hålla en bra balans mellan bredd och spets. Vi måste satsa på de bästa, de måste få rejält med resurser så att de slipper sitta och skriva ansökningar dagarna i ända. Men det är som med fotboll, det måste finnas division I och II under elitserien för att det ska fungera. Men Sverige har också en stor fördel i konkurrenssituationen: vi är inte lika hårt drabbade av den ekonomiska krisen som många andra länder.

— Amerikanska och brittiska kollegor t ex, har det mycket svårare och kämpar med neddragningar. Det ökar vår konkurrenskraft, och vi har märkt det lite grand när vi tillsätter tjänster. Nu har vi sökande till och med från England som annars är en mycket framgångsrik forskningsnation.

Men samtidigt som det förstås är trevligt att få hit världens bästa forskare menar Harriet Wallberg-Henriksson att det måste bli mer attraktivt för dem som redan bor här att välja forskarbanan. För att klara konkurrensen måste svenska forskare också bli bättre på att skapa praktisk nytta och innovationer av forskningen, anser hon.

Preventiv medicin

— Själv vill jag se mer av förebyggande medicin. Vi skulle tjäna mycket på att folk håller sig friska istället för att vi nästan uteslutande ägnar oss åt att bekämpa sjukdom.