| |
| |
| |
|

— Jag blev så inspirerad av en av kvinnorna i gruppen när hon berättade att hon dukade fint, tände ljus och drack lite vin till middagen, fast hon var ensam numer. Då tänkte jag att det vill jag också göra, berättade en äldre i Synneve Dahlin-Ivanoffs forskning.
Idag råder enighet om att det är viktigt att stödja den ökande skaran äldre att hålla sig friska för att de ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Skälet är att de allra flesta mår bäst om de kan behålla sin självständighet.
— Att komma hem är som att dra på sig en varm, skön kofta. Här är det jag som bestämmer, som en av de intervjuade pensionärerna uttryckte det.
— Det är en randomiserad studie där 260 utlandsfödda från Bosnien Hercegovina och Finland slumpvis väljs ut att antingen delta i någon form av träffar eller i en kontrollgrupp som får vård, omsorg och rehabilitering. Att vi valde dessa beror på att de är de största invandrargrupperna här, berättar Synneve Dahlin-Ivanoff.
De som lottas till träff möts fyra gånger för att samtala om vad som händer när man blir äldre, åldrandets villkor och vilka hjälpmedel som finns till hemmet.
Träffarna ska ledas av personal som kan deltagarnas språk.
Modellen med seniorträffar har tidigare prövats i Livslots för äldre i Härlanda-Örgryte, Göteborg. Utvärderingen, som gjordes efter tre månader och ett år visade att de som deltog i seniorträffarna förblev mer självständiga och kunde bo kvar längre hemma, jämfört med kontrollgruppen som bara hade hembesök.
— Tipsen och kunskapen, som deltagarna fick av varandra visade sig vara minst lika värdefulla, som informationen den professionella personalen gav.
De äldre inspirerade varandra att prova något de inte hade gjort tidigare, som att skaffa hjälpmedel eller gå på ett föredrag. De bildade också egna grupper som möttes mellan de organiserade träffarna, säger Synneve Dahlin-Ivanoff.
— Dessa pilotstudier behövs för att vi ska veta vilket sätt som är det bästa för att nå dem vi vill ha kontakt med och för att prova om vår undervisningsmodell fungerar för invandrade äldre i dessa grupper, förklarar Synneve Dahlin- Ivanoff.
Forskarnas förhoppning är att hitta en metod att ge hälsofrämjande stöd till invandrare, som är till nytta för dem och hälso- och sjukvården.
— Vi vill kunna fördröja det naturliga åldrandet så att personerna kan leva självständiga liv länge.
— Kostens betydelse för den äldre individens hälsa och funktionsnivå kan inte överskattas, konstaterar Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition vid Uppsala universitet.
I fem olika forskningsprojekt undersöker han och hans forskningsteam metabolismen och kroppskonstitutionen och hälsan, för att förstå vilka faktorer som är möjliga att påverka för att leva frisk länge och minska risken att bli dement.
I ett av projekten är frågan om det är bäst att äta en medelhavslik kost som i Italien eller hellre satsa på det som LCHF-förespråkarna hävdar; mindre kolhydrater, mer kött och fett? Som en av Livsmedelsverkets experter bakom de svenska näringsrekommendationerna har han själv deltagit i den livliga debatt som pågår.
— Jag förstår att många känner sig förvirrade av de motstridiga uppgifterna om vad som är bäst och därför är det angeläget att nutritionsforskningen kan ge besked, säger Tommy Cederholm.
— Det finns en tendens att de som har det sämsta kostintaget felrapporterar mest, förklarar han.
För att få ett svar om vilken kost som är optimal undersöks kostmönstret hos äldre i Uppsala och hos motsvarande äldre i Toscana, Italien. Målet är att hitta vilka faktorer i maten som leder till ett framgångsrikt åldrande.
Underlaget i denna och en annan studie är tre epidemiologiska befolkningsunderlag med tusen personer i vardera. Personerna undersöks medicinskt och deras livsstil och mat kartläggs. De följs från 50 års ålder regelbundet till 90 års ålder.
— Idag är de flesta forskare ense om att medelhavskost med mycket frukt och grönt, fisk och omättade oljor är mest gynnsam för att få ett långt liv och förbli frisk, konstaterar Tommy Cederholm.
I två delprojekt undersöker han och hans forskarteam kostens betydelse för muskelfunktionen. Det handlar om sarkopeni, det vill säga nedsatt muskelfunktion hos äldre. Sarkopeni är ett relativt nytt begrepp, sarko betyder kött och peni står för brist. Idag är det väl känt att träning och fysisk aktivitet är viktig för att bibehålla muskelkapaciteten, men samspelet med vad vi äter är också stort.
— Vi är intresserade av se vilka kostfaktorer, utöver fysisk aktivet som kan motverka den långsamma förlusten av muskler under åldrandet, säger Tommy Cederholm.
Han studerar bl a om den grenade essentiella aminosyran leucin kan motverka långsam förlust av muskler. Vassle t ex i mjölkprodukter är rikt på leucin, men det finns också gott om högkvalitativa aminosyror i kött. I ett parallellprojekt har muskelbiopsier tagits från män vid 90 års ålder som ska jämföras med motsvarande biopsier från männen när de var 70 år.
I väntan på resultat av sina studier vet han dock ett med säkerhet:
— Det är inte bara födans innehåll som har betydelse för att minska muskelförlusten. För att kunna äta tillräckligt är det också viktigt hur maten serveras och miljön vi äter den i. Är maten vackert upplagd, doftar den gott? Är miljön rofylld och tilltalande? Allt påverkar vår aptit och risken att få sarkopeni.
, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.