Forskning och Medicin

Kunskapsluckor i vården ska fyllas

En studie av fästingburna sjukdomar och en om effekterna av narkos i tidig ålder. Det är två av projekten som får stöd i Vetenskapsrådets satsning på att fylla igen kunskapsluckor i hälso- och sjukvården.
Fästingar sprider flera sjukdomar till människan.
Idag saknas fortfarande tillförlitlig kunskap om effekten och nyttan av många medicinska behandlingsmetoder. Det är bakgrunden till Vetenskapsrådets utlysning Kunskapsluckor i hälso- och sjukvården.

Intresset för utlysningen var mycket stort. Av 525 ansökningar beviljades 24. Forskningsprojekten får dela på 40 miljoner kronor under två års tid.

Fästingburna sjukdomar


Ett av projekten rör fästingburna sjukdomar där det fortfarande finns många oklarheter. Utöver TBE och borrelia finns det andra vektorburna zoonoser som behöver utredas, t ex fästingfeber och rickettsiasjukdom.

Pia Forsberg, professor i infektionsmedicin vid Hälsouniversitetet i Linköping, är klinisk forskningsledare för STING-studien som fått ett tillskott på 1,2 miljoner kronor:

— Hittills har vi samlat in runt 4 200 fästingar, 10 000 exemplar är målet.

Hur stor andel av svenska fästingar som bär på olika typer av mikrober, det är en av de saker forskarna vill ta reda på.

— Våra första resultat visar att borrelia finns hos var tionde till var tredje fästing, beroende på vilket område vi tittar på. TBE-viruset är betydligt ovanligare.

Fästingfeber, också kallad anaplasmos eller ehrlichios, är en sjukdom som inte sällan drabbar djur, exempelvis kor. Men idag finner man sjukdomen hos allt fler människor. Och då uppstår nya frågeställningar:

— Samsjukligheten är exempelvis intressant, det borde undersökas om personer som får borrelia och fästingfeber på en gång blir väldigt sjuka, säger Pia Forsberg.

Rickettsia är ytterligare en patogen som har hamnat under luppen i STINGprojektet.

— Vi har sett att den finns hos fästingar och misstänker att den kan ligga bakom flera allvarliga sjukdomsfall. Genom de förstärkta anslagen har vi möjlighet att kartlägga även rickettsia.

Bara vissa drabbas


En annan frågeställning är varför bara vissa människor insjuknar efter att blivit bitna av en fästing som bär på en sjukdom? Överförs patogenen kanske inte alltid till människan? Eller är det immunförsvaret som slår ut den direkt?

För att följa utvecklingen av antikroppar analyseras två blodprov från varje person som ingår i studien. Det första provet tas när den fästingbitne kommer till vårdcentralen med sin fästing, det andra tre månader senare. Vid båda tillfällena fyller personen dessutom i en enkät som ska fånga upp eventuella besvär.

Senare symtom på fästingsjukdomar ska också inrapporteras. För insamlingen av data, fästingar och blodprov ansvarar undersköterskor på 60 vårdcentraler runtom i Sverige, Danmark och Norge samt på Åland.

Författare: Åsa Fagerström
Fotograf: IBL Bildbyrå/Science Photo Library

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2011-11-10
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.