Forskning och Medicin

Flaggskepp för forskningen framåt

EU:s storsatsning på ny informationsteknik, FET — Future and Emerging Technologies — kan innebära en rejäl skjuts för svensk forskning. Två av de sex kandidatprojekten ska utses till s k fl aggskepp och fi nansieras i upp till tio år. Tre av projekten leds av bl a svenska forskare.
Ulf Landegren, Uppsala universitet.
FET är en storskalig EU-satsning. Den bygger på omfattande samarbeten mellan forskargrupper inom såväl akademin som industrin, framför allt i Europa men också i USA. I våras blev det klart vilka av ca 40 ansökningar som beviljats ett års planeringsanslag. I tre av dessa har alltså svenska forskare en viktig roll.

För ett av projekten — Graphene — är professor Jari Kinaret vid Chalmers huvudkoordinator. I det konsortiet ingår mer än 130 forskargrupper. Grafen består av ett enda lager kolatomer och har egenskaper — det är bl a extremt starkt och lätt — som gör att det kan få en enorm betydelse inom all slags elektronik, biosensorer och i nya material inom fordonsindustrin mm.

Ett annat projekt — Th e Human Brain Project (HBP) — gäller neurovetenskaplig forskning och med professor Sten Grillner, Karolinska Institutet, i ledningen. Det tredje projektet — ITFuture of Medicine (ITFoM) — handlar om hur man genom att utveckla ny informationsteknik och nya molekylära tekniker kan ge patienter en skräddarsydd behandling. Projektet leds av bl a professorerna Ulf Landegren, Uppsala universitet, och Mathias Uhlén, KTH.

— Att utses till fl aggskepp skulle innebära en otrolig förstärkning av neuroforskningen, säger Sten Grillner, som är neurofysiolog och bl a arbetar med modellering och simulering av hjärnfunktioner. Det övergripande målet för projektet är att kunna simulera hela den mänskliga hjärnan och skapa de avancerade tekniska lösningar som krävs för det. Det gäller bl a utveckling av ytterst kraftfulla superdatorer.

Arbete på olika nivåer


Ett mål är att i datormodeller visa hur hjärnan är organiserad på alla nivåer, från enskilda nervceller till hela hjärnbarken. Det blir möjligt att se hur olika slags nervceller arbetar, hur de bildar nervkretsar och vad som sker på olika nivåer i samband med kognitiva funktioner och beteenden.

— Med hjälp av simuleringar kommer vi att bättre förstå vad som orsakar neurologiska sjukdomar som Parkinson och Alzheimers, men också autism och depression. Det gäller även symtom och sjukdomsmekanismer. Vi får nya sätt att testa läkemedel och förstå hur de fungerar, säger Sten Grillner.

HBP är uppbyggt kring tio "pelare" med forskning om bl a simuleringar där forskargrupperna utnyttjar information samlad i olika databaser. En viktig resursär här den internationella satsning på neuroinformatik som byggts upp under senare år och som har sitt säte på KI.

Andra "pelare" rör utvecklingen av superdatorer och framställning av speciella chips. Det finns också en "robotpelare" där arbetet går ut på att konstruera robotar som kan både uppfatta och tolka omgivningen för att sedan handla på ett konsekvent sätt. Tanken är att framställa ett slags servicerobotar som kan komma till nytta inom vård och omsorg.

Denna del av projektet har vissa paralleller med ett annat av de sex kandidatprojekten, nämligen det som kallas RoboCom (Robot Companions for Citizens) och där man kan tänka sig framtida samarbeten.

Tolka mängden data


Det finns också en gemensam nämnare med ett av de andra kandidatprojekten där svenska forskare sitter i ledningen, ITFoM. Det handlar om att kunna ta vara på och tolka all den information som finns tillgänglig i olika databaser och använda den för kliniskt bruk. Att ge doktorn verktyg för att tidigt kunna ställa rätt diagnos och ge patienten adekvat behandling.

— Vi kommer att översvämmas av en sådan mängd molekylära data i sjukvården att det blir omöjligt för enskilda läkare och patienter att hantera dessa. Det gäller allt från gener och gensekvenser till vilka proteiner de ger upphov till och i vilka vävnader de uttrycks, säger Ulf Landegren.

— Därför behövs datorsystem och program som kan tolka, modellera och förpacka informationen för att göra den begriplig. Det är nödvändigt för att ge patienten en skräddarsydd behandling och välja det läkemedel som just han eller hon har mest nytta av. Vi kan se fram mot en utveckling där allt fler läkemedel blir patientspecifika.

Svensk profil


ITFoM-projektet rimmar väl med den forskningsprofil som svenska forskargrupper byggt upp genom att utveckla olika typer av register och biobanker samt avancerade molekylära undersökningstekniker. Projektet passar också bra in i det arbete som bedrivs inom satsningen på SciLifeLab i Uppsala och Stockholm och där man bygger en gemensam infrastruktur kring storskalig forskning inom bl a genomik, proteomik och systembiologi.

Det finns fyra plattformar inom ITFoM: en medicinsk, en analytisk (där Ulf Landegren och Mathias Uhlén ingår), en informationsteknisk och en som ska knyta ihop de olika delarna.

— Medicin är ett av de områden som kräver alltmer avancerad teknik och verktyg för att kunna utveckla modeller av hela biologiska system. Det är en enorm utmaning och kräver samarbeten med företag som IBM, Siemens och Xerox, säger Ulf Landegren.

I april nästa år ska de sex kandidatprojekten ha lämnat in en fullständig ansökan som kommer att utvärderas och EU tar sedan beslut om vilka två av de sex kandidaterna som ska utses till flaggskepp. Flaggskeppen kan räkna med en årlig finansiering på uppemot en miljard kronor under minst tio års tid.

Författare: Ann-Marie Dock
Fotograf: Tommy Westberg

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2011-11-10
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.

FAKTA

Slutkandidater

De sex slutkandidaterna i EUs flaggskeppsprogram är:

• The Future ICT Knowledge Accelerator and Crisis-Relief System — om att utveckla informations- och kommunikationsteknik som kan förutsäga bl a naturkatastrofer med hjälp av ett datasystem kallat Living Earth Platform

• Graphene — hur grafen, tunna lager av kolatomer, kan användas i elektronik, t ex i supersnabba datorer och ytterst känsliga sensorer, för framställning av mikrochips mm

• The Human Brain Project — att genom ökad neurologisk kunskap och utveckling av ny teknik göra datormodeller av hela den mänskliga hjärnan och därmed kunna simulera hur den arbetar

• Guardian Angels for a Smarter Planet — utveckla tekniska hjälpmedel, ett slags intelligenta autonoma system. Dessa "änglar" ska fungera som personliga assistenter

• IT Future of Medicine — att genom utveckling av nya tekniker och bearbetning av data ner på gennivå kunna ge patienter en mer individanpassad medicinsk behandling

• RoboCom — skapa ett slags kännande maskiner, Robot Companions for Citizens, som kan ge assistans i olika situationer genom sin förmåga att uppfatta både fysiska och sociala sammanhang och agera därefter.