Forskning och Medicin

Nätet kan förenkla handledningen

Digital handledning kan vara ett sätt att förbättra handledningen av doktorander. Det menar Clara Hellner Gumpert, dekanus på Karolinska Institutet.
— Vi kan utnyttja våra resurser bättre om vi använder webbaserade verktyg.
Dekanus Clara Hellner Gumpert på Karolinska Institutet, KI, är bekymrad över att flera utvärderingar har visat att landets doktorander är missnöjda med både introduktion och handledning. Hon tror att akademin kan lära sig mycket av att studera hur ungdomar umgås på nätet. Digitala mötesplatser, s k communities, kanske kan förbättra kommunikationen mellan studenter och handledare.

— Vi skulle kunna skapa grupper där det alltid finns en jourhavande handledare, säger Clara Hellner Gumpert.

Var sin mötesplats


På en digital mötesplats kanske också studenterna kan stötta varandra.

— Om de har kört fast kan de slänga ut en fråga på nätet och få svar från någon annan som är uppkopplad just då. Doktoranderna behöver varandra. De behöver också komma i kontakt med andra forskare än sin handledare. Forskning är idag en kollektiv process, säger Clara Hellner Gumpert.

Även handledarna kan behöva en egen community. Kanske de sitter och undrar över hur de ska förklara en analys-metod för sin doktorand? En kollega kanske har ett bra förslag.

— Vi kommer att satsa på att utveckla tekniker för att upprätthålla och -förstärka det vetenskapliga samtalet. Forskarna sitter inte längre tillsammans i samma korridorer. De kan befinna sig i varsin världsdel, säger Clara Hellner Gumpert.

Som ett gott föräldraskap


Handledarna ska vara chef, lärare och coach i en enda person. Samtidigt som de verkar i en konkurrensutsatt miljö.

— Vi känner hela tiden kravet att vi ska finansiera vår egen verksamhet. Forskningens villkor är tuffa och det påverkar också doktorandens arbetssituation, förklarar Clara Hellner Gumpert.

En del vill ha tät kontakt med sin handledare. Andra vill inte träffas för ofta. Och behoven kan växla över tid.

Clara Hellner Gumpert jämför handledarskapet med ett gott föräldraskap.

— Ibland gäller det att backa. Men handledarna måste också vara beredda på att det plötsligt kan komma en text som de måste gå igenom, samtidigt som de själva håller på med en ansökan om forskningsbidrag.

Sedan i somras kräver KI att alla handledare ska gå igenom en handledarutbildning.
Vid Umeå universitet är utbildningen obligatorisk sedan flera år tillbaka. Varannan handledare har gått kursen. De flesta av dem är unga, det är svårare att få med äldre.
Prodekanus Maria Fällman vid medicinska fakulteten konstaterar att dagens arbetsliv ställer nya krav på handledarna, som bl a ska förbereda studenten på livet efter disputationen.

— Vi har både på universitets- och fakultetsnivå diskuterat att införa moment som projektledning och entreprenörskap, som studenterna kan ha nytta av om de ska söka jobb utanför akademin.

Vill införa postdoktorprogram


Rektor Göran Sandberg vid Umeå universitet vill införa ett postdoktorprogram för excellensforskning. Maria Fällman tycker att det låter utmärkt.

— Jag tror inte man ska fortsätta där man har disputerat. Jag tror att det är bra om man går till ett annat lärosäte eller en annan institution och lär sig något nytt, säger hon.
Särskilda studierektorer för forskarutbildningen är ett annat förslag. De ska särskilt hålla ett vakande öga på uppföljningen av studieplanerna.

Idag kan fakulteten finansiera ungefär tio procent av doktoranderna. Resten är externa medel.

— Externa finansiärer är inte pigga på att betala utbildning. De vill betala forskning, konstaterar Maria Fällman.

Hon tycker att det är problematiskt att staten reglerar doktorandutbildningen utan att svara för kostnaderna.

— När det finns regler anser jag att det också ska finnas en finansiering, säger hon.
Högskoleverket förespråkar en doktorandutbildning som helt och hållet bekostas av staten. Men Maria Fällman tror att det blir för dyrt.

— Det leder per automatik till en kraftig reducering av antalet doktorander.

Författare: Carin Mannberg-Zackari

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2008-09-30
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.

FAKTA Utvärderingar

Högskoleverkets Doktorandspegeln är en enkätundersökning bland landets forskarstuderande. I den senaste undersökningen från 2008 skickades fråge-formuläret till drygt 10000 doktorander, varav ungefär hälften inom medicin och naturvetenskap.

Fyra av fem doktorander gav då betyget "bra" eller "mycket bra" till sin forskarutbildning. Introduktionen till forskarutbildningen fungerar dock inte tillfredsställande. Doktoranderna pekar också på brister med handledningen. Mer än 60 procent har i ringa utsträckning diskuterat framtidsplaner med sina handledare. Och nära 40 procent uppger att de inte fått tillräcklig handledning.

Högskoleverket har också utvärderat de medicinska forskarutbildningarna under 2007. Rapporten visar att det saknas en analys av behovet av forskarutbildade i medicin. Många anställda inom hälso- och sjukvården upplever också att forskar-utbildningen har ett lågt meritvärde.

Högskoleverkets bedömargrupp efterlyser en forskarutbildning som är bättre utformad för att utbilda personer som är yrkesverksamma inom många olika områden. Bara 14 procent av dem som disputerar i medicin arbetar som forskare vid universitet och högskolor efter doktorandstudierna.