Forskning och Medicin

Vad händer efter 2012?

Håkan Billig
För några veckor sedan presenterade regeringen budgetramarna för forskningspropositionen. Forskningsbudgeten kommer att öka gradvis så att den är fem miljarder kronor större år 2012 jämfört med det årliga anslaget idag. Det är mycket pengar, men bara hälften av vad företrädare för forskningen bedömde skulle behövas för att Sverige ska kunna hålla jämna steg med omvärldens offensiva satsningar. Ökningen är också långt mindre än den årliga ökning på 15 procent av forskningens resurser som regeringens eget Globaliseringsråd satte som mål.

Forskningspropositionen har aviserats till i slutet av oktober. Men redan i budgetramarna kan man utläsa en tyngdpunktsförskjutning till större ansvar för universiteten och ökade satsningar på program som regeringen anser vara strategiska. Glädjande är att regeringen anser att medicinsk forskning ska prioriteras tillsammans med klimatforskning och teknisk forskning.

Mot bakgrund av den ökade resurstilldelningen och de olika utredningarna som presenterades i våras, kommer universiteten och högskolorna att få ett större ansvar för forskaranställningar och basresurser för forskning. Ett ökat universitetsansvar för rekrytering och anställningar kan ge forskningsråden möjlighet till ytterligare prioriteringar av forskning på högsta internationella nivå, bl a genom att öka projektanslagens storlek.

De ökade resurser som kommer med forskningspropositionen är viktiga, men än viktigare blir kanske regeringens prioriteringar och ambitioner. Hur kommer ambitionen att satsa på medicinsk forskning och de förväntade förbättringsförslagen för klinisk forskning att omsättas i praktiken? Kommer de aviserade strategiska satsningarna ge möjlighet för forskare att göra landet till en starkare forskningsnation?

Den kommande forskningspropositionen beskriver förutsättningarna för forskningen de närmsta fyra åren. Men redan nu måste vi fokusera på tiden som följer efter 2012. Vi har all anledning att återvända till diskussionen om grundforskningens innehåll, avgränsning, förutsättningar och betydelse. Det finns växande skäl till att diskutera villkoren för nationell och internationell rekrytering av forskare samt forskningens förutsättningar i form av infrastruktur på universiteten och universitetssjukhusen.

Författare: Håkan Billig, Huvudsekreterare, ämnesområdet för medicin, Vetenskapsrådet.
Fotograf: Anders Norderman

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2009-08-20
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.