Forskning och Medicin

Krönika: Vill vi inte ha utveckling längre?

Naturvetenskap och teknik har stor betydelse för vårt samhälle. De påverkar hur vi lever våra liv och formar vår världsbild och våra värderingar. Naturvetenskap och teknik är en del av vår kultur och vi kan inte begripa den värld vi lever i om vi inte har grundläggande insikter i dessa ämnen.

Samtidigt intresserar sig kommande generationer i den rika världen allt mindre för dessa ämnen. Professor Svein Sjöberg, Oslo, leder ett internationellt projekt ROSE (the Relevance of Science Education) som studerar vad ungdomar i olika kulturer tycker och tänker om naturvetenskap och teknologi och hur de ser på utbildning och yrkesarbete inom dessa områden. Elever i 15-års-åldern i ett 40-tal länder har deltagit i studien.

Naturvetenskapens och teknikens betydelse för samhällsutvecklingen upplevs som allra störst i Uganda, Ghana och Swaziland liksom i Filippinerna, Bangladesh och Indien. I botten ligger Japan och de nordiska länderna. Bilden är likartad när man frågar om 15-åringen vill bli vetenskapsman/kvinna. Delar av Afrika och Asien i topp, medan intresset är minst sagt ljumt i Japan och i Norden.

I ROSE-studien har en jämförelse gjorts mellan ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik och landets utvecklingsnivå mätt genom FN:s Human Development Index. Bilden är entydig - desto bättre befolkningen i ett land har det desto lägre är intresset för naturvetenskap och teknik!

I de mindre utvecklade länderna, globalt eller inom EU, ses kunskapsbyggnad och forskning som ett kraftfullt medel för att åstadkomma ekonomisk tillväxt, bättre hälsa och ökad välfärd.

Men behövs inte forskning i de rika samhällena? Har vi det så bra att vi inte längre tror på eller vill ha utveckling? Eller är våra 15-åringars uppfattningar om det begränsade värdet av naturvetenskap och teknik en spegling av att vi inte ser forskning och utveckling som en viktig byggsten i det gemensamma framtidsbygget? Finns det idag bara plats för dagens problem och kortsiktiga lösningar?

Vår tid står inför enorma och långsiktiga utmaningar där de rika länderna har ett särskilt ansvar. Vi måste hitta sätt att leva inom ramen för de ekologiska ramar som jorden ger oss. Vi måste hitta metoder för att förebygga och bota de sjukdomar som vi idag i bästa fall kan lindra. Och vi måste hitta sätt där världens växande befolkning kan leva i fredlig samexistens.

Sett i ett snävare perspektiv måste vi i Sverige upprätthålla ett näringsliv som kan konkurrera globalt och trots en åldrande befolkning fortsätta att utveckla vår välfärd.
Till politikens stora uppgifter hör att förmedla en vision om det goda samhället. Politiken ska inte bara lyssna efter var rösterna finns idag utan också styra samhällets långsiktiga utveckling.

Liksom tidigare i historien, och precis som i länder som idag har sämre förutsättningar än vi har, måste vi satsa på utveckling annars stagnerar vårt samhälle. Politiken måste leda och göra de stora investeringar i framtiden som krävs. Ett första steg kan tas redan i höst genom att en procent av BNP omedelbart avsätts till statlig civil forskning och att regeringen lägger fram en plan för hur Sverige på några års sikt ska bli en världsledande forskningsnation.

Med forskning i politikens centrum och där forskning ses som en verklig drivkraft för utveckling, kommer förmodligen också många svenska 15-åringar att uppleva forskarkarriären som attraktiv och meningsfull. För vem vill inte bidra till att lösa mänsklighetens framtida gåtor?

Författare: Ingrid Petersson, Director Science Relations, Astra Zeneca.

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2008-09-30
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.