| |
| |
| |
|
Innehåll nr 3 2003
- Enkät: Gott samarbete grunden till framgång
- Större tilltro till genteknik bland svenskar
- Patientsäkerhet har hög prioritet
- Inspiratörer till ny forskning
- Hjärnans budbärare på bokfest
- Immunterapi mot inre fiende
- Graviditeten - den naturliga transplantationen
- Större inflytande för universiteten
- Alternativmedicin: Brett utbud men dålig dokumentation
- Debatt: Satsa på morgondagens forskare
- Forskning & Medicin
- > Tidigare nummer
- > Innehåll nr 3 2003
- > Större tilltro till genteknik bland svenskar
Större tilltro till genteknik bland svenskar
Av rapporten framgår att svenskarna har en större tilltro till genteknikens möjligheter än andra medborgare i EU. Mer än 62 procent av de svenska intervjupersonerna tror att gentekniken kommer att förbättra vårt sätt att leva de närmaste 20 åren. Det är en ökning jämfört med undersökningen som gjordes 1999. även i EU som helhet har framtidstron på genteknik ökat de senaste tre åren.
För att bedöma kunskapsnivån inom genteknik fick intervjupersonerna också svara på tio kunskapsfrågor av karaktären sant/falskt. Svaren visar att svenskarna har de största kunskaperna i ämnet inom EU. även de andra nordiska länderna och Nederländerna ligger högt, medan invånarna i Sydeuropa och Irland har de sämsta kunskaperna om genteknik.
Mer positiva
Generellt sett är svenskarna mer positiva till genteknik när den används inom det medicinska området än inom lantbruket och livsmedelssektorn. Av de sex tillämpningar som forskarna frågade om var gentester för att upptäcka ärftliga sjukdomar och kloning av stamceller för att ersätta patienters sjuka celler de tillämpningar som fick det starkaste stödet. De upplevs som nyttiga, föga riskfyllda och moraliskt acceptabla.
Nästan hälften, 45 procent, av svenskarna upplever terapeutisk kloning som säker. Det är tio procentenheter mer än genomsnittet i EU. ännu större är skillnaden när det gäller tron på ?metodens möjligheter att bota svåra sjukdomar. Hela 83 procent av svenskarna tror på de här möjligheterna jämfört med 68 procent av invånarna i EU. Endast när det gäller regleringen av tekniken är svenskarna något mer skeptiska än EU-medborgarna i genomsnitt.
Mest skeptiska är svenskarna till att använda gentekniken för att tex förlänga hållbarheten eller förbättra smaken på livsmedel. Mindre än hälften av de svenska intervjupersonerna skulle köpa eller äta genmodifierad mat, oavsett skäl. Kvinnor var genomgående mer negativa än män.
Vad avgör då om en person är positiv till en viss genetisk tillämpning? Svaren från undersökningen 2002 visar att risken för hälsa eller miljö spelar nästan ingen roll alls. Istället är det nyttan av en tillämpning och dess moraliska acceptans som har störst betydelse. Det innebär en viktig förändring jämfört med tre år tidigare. Då var den moraliska aspekten dubbelt så viktigt som nyttan av en tillämpning.
Genetisk integritet
När det gäller genetisk integritet är svenskarna mest skeptiska i Europa. Mer än 90 procent säger nej till att privata försäkringsbolag eller Försäkringskassan får tillgång till genetisk information. I de sydeuropeiska länderna Spanien, ?Portugal och Grekland stöder en fjärdedel av invånarna en sådan tanke.
Den skeptiska inställningen gäller också när den genetiska informationen används för att avslöja brottslingar eller upptäcka allvarliga sjukdomar. Mer än hälften av svenskarna är motståndare till detta.
Källa: Svenskarna och gentekniken. Rapport från 2002 års Eurobarometer om bioteknik. Björn Fjaestad, Anna Olofsson, Susanna öhman.
Kommentera:
Kontakta redaktören
Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådet
, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.