Immunterapi mot inre fiende

Vid reumatoid artrit är det ledbrosket som bryts ner, vid MS förstörs det ?skyd?dande myelinhöljet kring nerverna och vid psoriasis angrips huden. Typ 1-diabetes innebär att de insulinprodu?cerande beta?cellerna dör. Flera forskargrupper i landet har som mål att ?utveckla olika typer av immunterapier för att behandla eller helst bota dessa sjukdomar.

Snabb utveckling

Det är också först på senare tid som bilden börjat klarna kring kroppens tredje försvarslinje - vid sidan av immunceller och antikroppar - sk antibakteriella peptider. Dessa finns lagrade i epitelcellerna. Då smittämnen som virus och bakterier kommer i kontakt med epitelcellerna och känns igen av dessa utlöses ett ?immunsvar som innebär att peptiderna frisätts och går till attack. Detta försvar verkar blixtsnabbt, inom loppet av några minuter.

Blockera signalvägar

- Genom nära samarbete mellan ?basal, experimentell forskning och klinisk patientnära forskning har vi bara på några år kommit en bra bit på väg när det gäller att identifiera olika signal?vägar och vilka gener som är inblandade vid artrit, säger professor Lars Klareskog vid Karolinska Institutets institution för medicin, Karolinska sjukhuset.Gemensamt för många autoimmuna sjukdomar är dels att det finns en ärftlig disposition, dels att yttre miljöfaktorer spelar en viktig roll. Den som tex röker löper en fördubblad risk att få reumatoid artrit. Medelålders kvinnor drabbas i allmänhet ?oftare än män. Olika typer av virusinfektioner anses kunna vara en ut?lösande faktor vid autoimmuna sjukdomar.

- Immunsystemet är påverkbart och det låter sig styras. Vi har experimentella djur?modeller för sjukdomar som bla MS och artrit och vi är rätt duktiga på att bota dem genom att använda immunsystemets olika reglermekanismer. Genom att studera djuren kan vi också förstå vad som händer i människa eftersom många gener, som är viktiga i sammanhanget, är desamma hos råtta, mus och människa.

- Ett problem har varit att utnyttja resultaten från basal forskning och tillämpa dem fullt ut på den kliniska sidan. Här finns en god potential att bygga vidare på för kunna bedriva en bra tillämpad forskning, säger Lars Klareskog.

Det finns en mängd olika molekyler som driver på inflammationen och ?forskarna studerar bla vad som händer när dessa blockeras med hjälp av monoklonala antikroppar. Kliniska prövningar pågår på flera håll i landet.

Det har visat sig att en och samma antikropp kan ha olika effekt hos enskilda individer, troligen beroende på ärftliga faktorer. Varianter av en viss gen kan också förklara varför en del individer blir sjuka, men andra inte. Genom att kartlägga dessa skillnader blir det möjligt att selektivt behandla patienterna.

- Den första antikroppen vi använde på patienter med artrit var riktad mot cytokinen TNF-alfa. Det är ett ämne som produceras då immunförsvaret ?aktiveras och som vi hade sett kunde ?ge artrit hos möss. På en stor grupp patienter hade den bra effekt, men hos andra mindre eller ingen effekt alls.

ökad förståelse

- Vi vet idag betydligt mer om hur inflammatoriska sjukdomar uppstår och har fått en ökad molekylär förståelse. Det har skett genom att gå från basala system över till människa och tillämpad behandling, säger Lars Klareskog.

även om ärftliga faktorer spelar in vet man att miljön och yttre händelser har stor betydelse för om en sjukdom ska bryta ut. Studier av enäggstvillingar, där ena syskonet drabbats av typ 1-?diabetes, visar att risken är 35 procent att också det andra ska insjukna. Vid MS är förhållandet ungefär detsamma.

Det finns olika hypoteser om hur typ 1-diabetes uppstår - varför immunsystemet går till attack mot de insulinproducerande betacellerna. Enligt en hypotes reagerar immunsystemet mot ett visst enzym, GAD, i betacellerna. Vissa virus innehåller ett protein där en liten del av detta har exakt samma serie aminosyror som GAD. Det är möjligt att immunsystemet när det angriper ?celler, som infekterats med dessa virus, av misstag också angriper betacellerna.

Immunterapi vid cancer

Antikropparna är framtagna för att binda till molekyler, tumörantigen, på cancercellens yta, och därigenom aktivera immunsystemets olika försvarsceller. Vid aktiv immunterapi sprutar man in själva tumörantigenet, som sätter igång en annan del av immunsystemet, som direkt angriper tumörcellerna. Försök med olika typer av tumörvacciner pågår sedan några år tillbaka.