| |
| |
| |
|
Innehåll nr 3 2003
- Enkät: Gott samarbete grunden till framgång
- Större tilltro till genteknik bland svenskar
- Patientsäkerhet har hög prioritet
- Inspiratörer till ny forskning
- Hjärnans budbärare på bokfest
- Immunterapi mot inre fiende
- Graviditeten - den naturliga transplantationen
- Större inflytande för universiteten
- Alternativmedicin: Brett utbud men dålig dokumentation
- Debatt: Satsa på morgondagens forskare
- Forskning & Medicin
- > Tidigare nummer
- > Innehåll nr 3 2003
- > Hjärnans budbärare på bokfest
Hjärnans budbärare på bokfest
När årets bokfest gick av stapeln i Göteborg var populärvetenskap ett stort tema. Besökarna på Bok & ?Bibliotek fick bla chansen att möta professor Arvid Carlsson. Han belönades år 2000 med Nobelpriset i medicin för sin upptäckt att dopamin är en kemisk budbärare i hjärnan med stor betydelse för kontrollen av våra rörelser.
Arvid Carlsson
Den banbrytande upptäckten gjordes på 1950-talet och har varit avgörande för förståelsen av hjärnans normala funktioner samt varför störningar uppstår. Detta har i sin tur lett till utveckling av nya läkemedel mot bla Parkinsons sjukdom. Arvid Carlsson är fortfarande aktiv som forskare och har även skrivit en populärvetenskaplig bok på senare år. På Bok & Bibliotek intervjuades han av vetenskapsjourna?listen Monica Starendal på temat Hjärnan - den största utmaningen.
Det finns flera anledningar. Just i det här fallet beror det i huvudsak på att boken Hjärnans budbärare som jag skrivit tillsammans med min dotter Lena Carlsson fått ny aktualitet då den kommit ut i engelsk översättning under det gångna året.
Det är oerhört viktigt att allmänheten får förståelse för vilken betydelse forskningen har för framsteg och förbättrade livsvillkor i samhället. Det är allvarligt att resurserna till forskning i Sverige minskar medan vi kan se den motsatta utvecklingen i andra länder. Redan i dag finns företeelsen att de allra mest begåvade forskarna flyttar till USA där möjligheterna att nå goda resultat är större. Fortsätter utvecklingen så kommer vi att sacka efter vilket i sin tur får negativa konsekvenser, inte bara för universiteten och utbildningen av nya forskare utan också för dynamiken i svenskt näringsliv.
Jag är engagerad i ett forskningsprojekt som pågått i 20 år. Vi har nu kommit in i en mycket intressant fas där vi kliniskt prövar en helt ny typ av läkemedel som kan få stor betydelse för behandlingen av flera psykiatriska och neurologiska tillstånd, tex schizofreni och Parkinsons sjukdom. Principen är att påverka ?dopaminets funktion genom sk stabilisatorer. På så sätt kan mängden dopamin regleras till en normal nivå oavsett om den från början varit för hög eller för låg. Det är något helt nytt. Hittills har man antingen bromsat eller stimulerat dopaminaktiviteten med allvarliga biverkningar som följd.
Varför deltar du på den här typen av evenemang?
Det finns flera anledningar. Just i det här fallet beror det i huvudsak på att boken Hjärnans budbärare som jag skrivit tillsammans med min dotter Lena Carlsson fått ny aktualitet då den kommit ut i engelsk översättning under det gångna året.
Vilken roll kan populär-vetenskapen spela?
Det är oerhört viktigt att allmänheten får förståelse för vilken betydelse forskningen har för framsteg och förbättrade livsvillkor i samhället. Det är allvarligt att resurserna till forskning i Sverige minskar medan vi kan se den motsatta utvecklingen i andra länder. Redan i dag finns företeelsen att de allra mest begåvade forskarna flyttar till USA där möjligheterna att nå goda resultat är större. Fortsätter utvecklingen så kommer vi att sacka efter vilket i sin tur får negativa konsekvenser, inte bara för universiteten och utbildningen av nya forskare utan också för dynamiken i svenskt näringsliv.
Vad forskar du på just nu?
Jag är engagerad i ett forskningsprojekt som pågått i 20 år. Vi har nu kommit in i en mycket intressant fas där vi kliniskt prövar en helt ny typ av läkemedel som kan få stor betydelse för behandlingen av flera psykiatriska och neurologiska tillstånd, tex schizofreni och Parkinsons sjukdom. Principen är att påverka ?dopaminets funktion genom sk stabilisatorer. På så sätt kan mängden dopamin regleras till en normal nivå oavsett om den från början varit för hög eller för låg. Det är något helt nytt. Hittills har man antingen bromsat eller stimulerat dopaminaktiviteten med allvarliga biverkningar som följd.
Författare: Ulrika Juto
Fotograf:Cicci Jonsson/Pressens bild
Kommentera:
Kontakta redaktörenSenast uppdaterad: 2006-12-15
Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådet
, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.