| |
| |
| |
|
Innehåll nr 3 2003

- Reproduktionsimmunologin är ett otroligt roligt område att forska på, ?intygar hon. För en immunolog är det en riktig guldgruva.
Den stora utmaningen är att kartlägga vilka mekanismer det är som gör att kvinnan under graviditeten kan behålla fostret. Det är nämligen inte så självklart som det verkar. Immunologen och nobelpristagaren Sir Peter Medawar har beskrivit graviditeten som en immunologisk paradox. Lucia Mincheva-Nilsson förklarar varför:
- En av de grundläggande princip?erna av immunsystemets funktion är förmågan att känna igen "själv" och att reagera på "icke-själv".
Eftersom fostret har ärvt hälften av sina gener från fadern överensstämmer HLA-antigenuppsättningen endast till 50 procent med moderns. Därför borde fostret uppfattas som främmande av moderns immunsystem och stötas bort på samma sätt som exempelvis ett transplanterat organ.
Men det sker, som alla vet, inte i normala fall. Istället ställer moderns immunsystem om sig till ett sorts undantagstillstånd, där det har förmåga att acceptera fostret samtidigt som det behåller sin huvuduppgift - att försvara kroppen mot inkräktare.
Placentan (moderkakan) spelar i ?sammanhanget en avgörande roll. Den är inte bara viktig för syre- och näringstillförseln till fostret utan medverkar också i allra högsta grad till att fostret inte uppfattas som främmande av ?moderns immunsystem. Placentan består av moderns livmoderslemhinna och fostrets vävnad, chorion villi, som är beklädd med sk trofoblastceller.
- Hur konstigt det än låter kan man jämföra graviditeten med en tumör, ?säger Lucia Mincheva-Nilsson. Fostrets trofoblastceller är mycket invasiva (inträngande), delar sig snabbt och utnyttjar liknande strategier som tumörceller för att undvika immunsystemets angrepp.
I livmoderslemhinnan finns rikligt med en särskild typ av lymfocyter - gamma/delta T-celler och NK (naturliga mördar)-liknande celler, som håller trofoblastbildningen under kontroll och mördar andra lymfocyter som utgör ett hot mot placentan och fostret. Dessa lymfocyter har mognat lokalt i livmoderslemhinnan och inte i thymus som lymfocyter gör i vanliga fall. I thymus sker en automatisk nedreglering vid graviditet.
Gamma/delta T-lymfocyterna som mognat i livmoderslemhinnan är regulatoriska, vilket innebär att de har förmåga att reglera andra celler direkt eller via hormonliknande signalämnen, sk cytokiner.
- De regulatoriska lymfocyterna trycker ner eller avdödar lymfocyter från modern som är skadliga för fostret och reglerar på så sätt moderns immunsystem mot ett accepterande av fostret, säger Lucia Mincheva-Nilsson.
Förmågan att omorientera cytokinbalansen är nödvändig för att graviditeten ska fortlöpa normalt. Kvinnor som saknar denna förmåga drabbas av upprepade spontana aborter, vilket även har bekräftats i djurstudier.
Under graviditeten nedregleras vidare den specifika immuniteten (B- och T-celler), som har förvärvats under livets gång och som är skräddarsytt för att försvara oss mot infektionssjukdomar. Istället regleras den medfödda immuniteten upp, i form av att bla gamma/delta T-cellerna och de NK-liknande cellerna blir mer aktiva.
Fostret, som har kontakt med modern via trofoblasten, har också specifika egenskaper som skyddar mot avstötning. Trofoblastcellerna är för det första utrustade med ett utseende som gör att de inte aktiverar det specifika immunsvaret och troligtvis inte heller det medfödda, berättar Lucia ?Mincheva-Nilsson.
Trofoblastcellerna skyddar sig också från attacker genom att uttrycka en viss typ av protein på cellytan samt har även förmåga att starta apoptos, programmerad celldöd, hos lymfocyter som hotar fostret.
In vitro fertiliseringstekniken, IVF, har också mycket att vinna på om ?kunskapen om samspelet mellan foster och kvinna ökar.
Ett lite mer oväntat tillämpnings?område som hon nämner är behandlingen av cancerpatienter.
- Trots att graviditeten är ett tillstånd med höginvasiv, potentiellt malign trofoblast är canceromvandling extremt ovanlig. ökad förståelse av mekanismerna som reglerar trofoblasternas invasivitet kan gagna cancerforskningen.
Slutligen pekar Lucia Mincheva-Nilsson på möjligheterna att förbättra transplantationsmedicinen.
- Graviditeten är naturens enda framgångsrika transplantation. Förhoppningsvis kommer vi i framtiden att kunna efterlikna och manipulera immunsystemet på ett sådant sätt att avstötning förhindras utan att patient?erna måste stå på tung medicinering som ger mycket biverkningar.
, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.