Forskning och Medicin
Tema Barnmedicin

Ny lag inom EU: Läkemedel ska prövas på barn

De flesta läkemedel som skrivs ut till barn har aldrig prövats på barn. Det gör kunskapen begränsad om vilka effekter och eventuella biverkningar preparaten har. En förändring är dock på gång genom en ny lagstiftning inom EU.
Förslaget till ny lagstiftning om läkemedelsprövningar på barn har beretts under flera år och Europaparlamentet väntas ta beslut inom ett år. Med de nya reglerna vill man skapa ett system som liknar det amerikanska. Det innebär i princip att också barn ska inkluderas vid prövningar av nya läkemedel.

I USA upptäcktes vid en genomgång att det bara var mellan 20-25 procent av alla läkemedel som hade indikationer och/eller doseringsanvisningar också för barn. För att förbättra situationen kom 1997 Paediatric exclusivity rule som gav företagen möjlighet att få förlängt patent i upp till sex månader om de gick med på att testa preparatet också på barn. Det har bidragit till att läkemedelsprövningar där barn deltar har ökat kraftigt i USA.

1998 kom Paediatric rule, som inne-bär att FDA, det amerikanska läke-medelsverket, inför registrering av ett nytt läkemedel, kräver dokumentation för användning på barn - om läkemedlet anses relevant för denna grupp. Samtidigt instiftades en fond på motsvarande två miljarder kronor för att kunna genomföra läkemedelsstudier på barn.

Initiativtagare


En av dem som tagit initiativ till den nya lagen inom EU är Anders Rane, professor i klinisk farmakologi vid Karolinska Institutet och ordförande i organisationen European Society for Developmental Perinatal and Paediatric Pharmacology, ESDP. Han har också utformat organisationens remissvar till EU-kommissionen och deltagit i överläggningar i Bryssel.

- Tanken är att skapa ett Paediatric Board, som ska bistå den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA med både vetenskapligt och tekniskt stöd. Styrelsen ska bla ha till uppgift att bedöma de planer för läkemedelsstudier på barn som företagen måste lämna in innan en ny produkt godkänns för försäljning. Den ska också följa upp att studierna genomförts enligt plan, säger Anders Rane.

Det är inte alltid nödvändigt att barnstudierna är slutförda innan läkemedlet godkänns, då man inte vill fördröja att det kommer ut till vuxna. Styrelsen ska därför kunna bevilja vissa undantag.

Inte tillräckligt lönsamt


Drygt en femtedel av EUs befolkning är barn och ungdomar i åldrarna 0-19 år. Det motsvarar cirka hundra miljoner individer. Anders Rane uppskattar att för över hälften av läkemedlen saknas doku-mentation helt och för en tredjedel finns bara delvis dokumentation om barn.

- Industrins ointresse är det största hindret. Det är helt enkelt inte lönsamt, säger Anders Rane. Bristen på dokumentation innebär i sin tur en risk både för underbehandling och för biverkningar hos barnen.

För läkemedel som redan har patent, men där det saknas dokumentation på barn, innebär det nya lagförslaget att företaget kan söka ett specialpatent för användning för barn. Det kan exempelvis gälla att ta fram en ny beredningsform av preparatet. Det diskuteras också om företaget då kan få förlängt patent. När det gäller ett läkemedel där patentskyddet har löpt ut kan företaget ansöka om specialtillstånd för att pröva det på barn och då få försäljningsrätt till läkemedlet. Detta förses då med en speciell märkning på förpackningen, som visar att det är skyddat.

Även negativa fynd


Öppenhet, transparens, är en viktig del i lagförslaget. I en databas ska alla kliniska prövningar på barn registreras. Även negativa resultat - om preparatet har oönskad effekt eller ingen effekt alls - ska dokumenteras. Med det nya regelverket ska det bli lättare att samordna studier och att bilda nätverk. Eftersom det krävs att många kliniker deltar med patientmaterial och att de följer samma studieupplägg krävs en kraftig styrning.

- Avsaknad av dokumentation från studier på barn gör att vi idag inte vet vilka effekter och biverkningar ett preparat har. Det är stora skillnader i meta-bolism, dvs hur kroppen omsätter ett läkemedel, i olika åldrar och mellan olika individer i samma ålder. Det är därför viktigt att få fram dokumentation.

Det är tex stor skillnad på ett barn som är ett par månader gammalt och ett lite större barn. Anders Rane berättar att hos barn på mellan ett och sex-sju år är omsättningen i regel flera gånger högre än hos vuxna individer. Däremot har gamla människor låg omsättning.

Bristfällig dokumentation


Hur sker då förskrivningen till barn alla de gånger det saknas dokumentation på barn? I regel bygger det på traditioner och tidigare erfarenheter, menar Anders Rane. Doseringen kan också göras med hjälp av sk nomogram, en beräkning av kroppsytan, som bygger på uppgifter om längd och vikt.

Läkemedel mot astma och allergier samt mot olika sorts infektioner är de som förskrivs mest till barn och ungdomar. En grupp som ökat kraftigt under de senaste åren är antidepressiva läkemedel, framför allt SSRI-preparaten. Den största ökningen gäller kvinnor 15 till 18 år. Både när det gäller denna typ av läkemedel och läkemedel mot halsbränna och magbesvär är den veten-skapliga dokumentationen ofta brist-fällig, konstaterade Socialstyrelsen i en rapport för ett par år sedan. Vid mag besvär är det i första hand omeprazol (Losec) som ökat kraftigt. Sedan 1999 säljs läkemedlet receptfritt i begränsade förpackningar, trots att det saknas godkänd indikation och dosering för behandling av barn och ungdomar.

Författare: Ann-Marie Dock

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2006-12-19
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin i samarbete med de medicinska fakulteterna.