Dags att gå från ord till handling
För lite och för sent. Det var omdömet från många när forskningspropositionen äntligen kom. Det medicinska området prioriterades men det är först under 2008 som den verkliga budgetförstärkningen kommer. Förstärkningen av fakultetsmedlen som föreslås i propositionen får väl närmast ses som en symbolisk markering i förhållande till de utmaningar universitetsvärlden står inför. De närmaste 15 åren kommer närmare 45 procent av den forskande och undervisande personalen att gå i pension. Men det handlar inte bara om behovet av resurser utan också om hur vi använder dem. Forskning & Medicin har tidigare i flera artiklar beskrivit svårigheterna för de unga och bristen på karriärvägar. I detta nummer kan vi glädjande nog rapportera om hur fakulteterna har börjat prioritera och skapa tydliga tjänstestrukturer för yngre forskare. Ämnesrådet kommer inte att minska sitt enagemang för rekryteringstjänster för unga, men huvudansvaret för tjänster som postdoktorer och forskarassistenter vilar tungt på fakulteterna. Vi har visserligen fått medel till sk meriteringsanställningar i propositionen, men det viktigaste för ämnesrådet framöver är att öka bidragsstorleken.Ett uppdrag som Vetenskapsrådet fick i propositionen tillsammans med Fas, Formas och Vinnova är ett sk långsiktigt stöd till internationellt ledande forskningsmiljöer. Tanken är att enskilda forskarmiljöer ska kunna få stöd med upp till tio miljoner per år i upp till tio år. Stödet ska sökas av lärosätena och är i praktiken ett konkurrensutsatt fakultetsstöd. De miljöer man söker medel för ska vara kopplade till de strategier som universitetet eller högskolan tagit fram. Sista ansökningsdag är i början av december 2005. Mer om ansökningsformen och utlysningen finns att läsa på vår webb.
Ett område som särskilt uppmärksammats i propositionen är den kliniska forskningen. I förarbetena lyfte såväl fakulteter, organisationer som ministrar fram den kliniska forskningens betydelse för både sjukvården och industrin. Resultatet som kom ut av detta blev ett förslag om ytterligare en utredning, som ännu i skrivandes stund inte har några direktiv. Jag menar att det nu är dags att gå från ord till handling. Vi behöver inte ännu en utredning som konstaterar att forskningen på sjukhusen har det besvärligt, vi behöver en handlingsplan. Klinisk forskning har varit ett flaggskepp för Sverige, vi är fortfarande bra. Andra länder har liknade problem, men de har passerat analysstadiet och börjat vidta åtgärder. Ett bra exempel på det är Storbritannien. Där leder motsvarigheten till Vetenskapsrådet och företrädare för sjukvården tillsammans en offensiv satsning för att förbättra förutsättningarna för den kliniska forskningen. Vi tar gärna det ansvaret.
Författare: Håkan Billig, huvudsekreterare, ämnesrådet för medicin, VetenskapsrådetFotograf: Anders Norderman