Forskningspropositionen: Konkurrens om fakultetsmedel

- Fakulteterna ska bla visa att ansökningarna är i linje med de egna strategierna och att lokala resurser av olika slag prioriteras i linje med ansökningarna, förklarar Håkan Billig, huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin.

Ansökningarna kommer att bedömas av internationella bedömningsgrupper. Särskilda ansträngningar görs för att bedöma ansökningar som kommer från fler än ett fakultetsområde.

- Konkurrensutsättningen av fakul-tetsmedlen innebär att fakulteter och universitet nu har möjlighet att framföra sina mest prioriterade områden för ytterligare finansiering. Det sker efter vetenskaplig bedömning och i konkurrens med andra ansökningar, säger Håkan Billig. En preliminär bedömning är att ett tjugotal ansökningar kommer att beviljas fem till tio miljoner kronor per år under tio år. En viktig komponent är att utvärderingar kommer att ske under de tio åren. Dessa kan innebära ökade anslag, men även minskningar eller avveckling.

Största delen först 2008
Vetenskapsrådet får också nästan en fördubbling av medlen till medicinsk forskning de kommande fyra åren, 380 miljoner kronor, vilket gör området till något av en "vinnare" jämfört med andra forskningsområden, även om det är långt ifrån det tillskott som universiteten och ämnesrådet hade begärt. Den största delen (250 mnkr) kommer dock inte förrän 2008.

- I de diskussioner som vi hade inför propositionen var bedömningen att majoriteten av medlen ska gå till att förstärka projektstödet, säger Håkan Billig. För planeringen av verksamheten hade det varit bäst med en jämn ökning under hela perioden. Nu kommer den största ökningen sista året och vi får göra det bästa av de förutsättningar som gäller.
Ämnesrådet kommer att behandla denna del av anslagen vid sitt strategimöte i december, förklarar han. Många angelägna frågor finns: karriärgång för unga, öka konsolidering av forskningsprojekt, full finansiering av forskningsprojekt samt insatser för den kliniska forskningen och enskilda forsknings-områden som anses vara i behov av ökade investeringar.

Stor osäkerhet
Att merparten av pengarna kommer först 2008 förändrar inte det uppdrag fakulteterna har, men det känns som en stor osäkerhetsfaktor, menar Pam Fredman, chef för Sahlgrenska akademin i Göteborg. Det är viktigt att det finns en balans mellan de behovsrelaterade pengarna och nyfikenhetsforskningen, påpekar hon. Högskolans verksamhet ska bygga på båda delarna.

- Vad gäller de konkurrensutsatta fakultetsmedlen hade jag helst sett att pengarna hade delats ut direkt till fakulteterna. Då hade vi själva kunnat styra vad de ska gå till. Jag är inte alltid säker på att de bästa besluten tas på avstånd från verksamheten.

- Det jag är mest orolig för är att grundforskningen utarmas på resurser, säger Pam Fredman. Det gör oss ännu mer beroende av de behovsrelaterade pengarna. En viktig sak för tillväxten är att tillgodose att det finns kompetens i framtiden och det är inte externa finansiärer som löser detta. Det tar kanske tio år att skapa en god forskningsmiljö, och får man pengar i tre år från en anslagsgivare är det svårt att bygga upp dessa starka miljöer. Jag är inte säker att vi får rätt medarbetare på det sättet. Att arbeta i ett- eller tvåårsprojekt ger ingen fast trygghet för de anställda.

Positivt trendbrott
För Hälsouniversitetet i Linköping innebär forskningspropositionen ett positivt trendbrott.

- Vi har fått större procentuell tilldelning än tidigare år, vilket är viktigt för oss som bara har halva fakultetsanslaget jämfört med Umeå, Uppsala och Göteborg, säger Bengt Wranne, dekan för Hälsouniversitetet.

Samtidigt känner även han viss oro över att universiteten inte fick den tredubbling av anslagen som man hade begärt.

- Vi har många studenter i förhållande till det fakultetsanslag vi har. Löneuppräkningarna är större än vad staten har gett oss kompensation för och det är klart bekymmersamt, säger han.

Det vore bättre om en del av medlen delades ut i förhållande till antalet studenter och att resten konkurrensutsattes.

På Vetenskapsrådet har man redan påbörjat arbetet inför nästa forskningsproposition, med analyser, strategidiskussioner och internationella utblickar.

- Vi försöker också hitta nya finansieringskällor och samarbeten och ser samtidigt över vår egen organisation för att hitta den på lång sikt väsentligaste forskningen att stödja, berättar Håkan Billig.