Fas väljer riktning

En fjärdedel av pengarna styrs till sexåriga programstöd inom ämnen som styrelsen valt ut, tex arbetsorganisation och barns levnadsvillkor. Dessutom görs riktade satsningar på bla starka forskningsmiljöer och unga forskare. Sammanlagt fördelas omkring 100 miljoner på riktade initiativ under 2005. Resten av pengarna ska till största delen gå till forskarinitierad forskning där forskarna själva väljer vad de vill forska om och valet av vilka projekt som får pengar styrs av kvalitetskriterier.

- Det är rimligt för ett områdesforskningsråd att ha någon form av styrning. Vi bör kunna ha en sådan överblick att vi kan göra satsningar på de områden vi vill stärka, menar Rune Åberg, huvudsekreterare i Fas.

Men han tillägger att styrelsen för Fas ständigt diskuterar hur stor del av anslagen som bör och kan riktas och att åsikterna bland styrelseledamöterna går isär.

- Vissa tycker att det ska finnas maximal bredd medan andra menar att samhällsrelevansen ska in mer. Men om man riktar satsningarna för snävt är det lika bra att skicka pengarna direkt till den forskare som man vet forskar på området. Då sätter man konkurrensen ur spel.

Själv är han övertygad om att Fas har lagt sig på rätt nivå. Att andelen beviljade ansökningar inom de riktade initiativen är ungefär lika stor som andelen beviljade projekt utan inriktning menar han är ett bevis på att konkurrensen fungerar. Ungefär 15 procent av ansökningarna går igenom beredningsgruppernas nålsöga och beviljas för båda varianterna av anslag.

Svårt avveckla starka miljöer

De riktade programstöden består av en miljon kronor per år i sex år och söks i konkurrens mellan forskarna. De projekt som väljs ut av beredningsgruppen går vidare till värdering av tre internationella bedömare. I år har nio nya forskargrupper fått programstöd från Fas. Men Rune Åberg är rädd att rådet i framtiden måste dra ner på dessa satsningar. Anledningen är att forskningspropositionen inte bjöd på det tillskott till kassan som Fas hade räknat med. Medan Vetenskapsrådet får en ny miljard måste Fas nöja sig med 40 miljoner kronor extra enligt propositionen. Rune Åberg är missnöjd.

- Åtminstone hundra miljoner till, svarar han leende på frågan om hur mycket han hade önskat sig.

I propositionen ställs dessutom kravet på att Fas ska göra större satsningar på starka forskningsmiljöer, vilket Rune Åberg inte tar emot med helt öppna armar. Fas har även tidigare gjort satsningar på starka miljöer som också tillhör de riktade initiativen. Bland annat har Aging Research Center vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet tilldelats sju miljoner kronor per år i fem år.

Fas har också utvärderat de starka miljöerna och visat att dessa har bra och framgångsrik forskning. Trots det menar Rune Åberg att det just nu är på modet att ge anslag till den sortens centra och pekar på att satsningarna kan leda till svårigheter i framtiden.

- Det blir svårt att avveckla stödet. Man bygger upp stora organisationer och det blir oerhört svårt för universiteten att med sina knappa resurser gå in och ta över detta. Särskilt svårt blir det när alla satsningar på starka miljöer som görs den närmaste tiden ska avvecklas samtidigt.

Då är det lättare för universiteten att förvalta forskningen från de mindre programstöden menar Rune Åberg. Därför tillhör de hans favoriter bland stödformerna.

- Skillnaden är att programstöden ligger på lägre nivåer. De är en sorts light-version av satsningarna på starka miljöer. Men jag menar att man kan få ut mycket av programstöden.

Världsledande forskning

Den svenska forskningen inom Fas arena är stark, enligt Rune Åberg på flera områden världsledande.

- Vi har utvärderat folkhälsoforskningen och sett att den svenska forskningen på området ligger väldigt långt framme. Vi har ju tex unika möjligheter att bedriva registerforskning. Även arbetsmarknadsforskningen i Sverige står högt i kurs.

Fas bildades först år 2001 och inom de områden där myndigheten verkar finns en uppsjö av finansiärer, bla Försäkringskassan, Statens institutionsstyrelse, Vårdalstif-telsen, kommuner och landsting, Socialstyrelsen och Brotts-offermyndigheten. Rune Åberg menar ändå att det egna forskningsrådet har spelat en nyckelroll för finansieringen av forskning på dessa områden.

- De andra aktörerna är många men rätt små. Och ytterst få projekt sam-finansieras med privata finansiärer vilket innebär att forskningen till största delen är offentligfinansierad. Vi är det minsta forskningsrådet men är ändå en viktig aktör på fältet. Många forskare har fått en basfinansiering från oss.

Samtidigt understryker han att utvärderingar från Fas visar att det nu behövs mer resurser för att säkra de framgångar man rönt. Bland annat på arbetsmiljöområdet har det lagts ner en hel del forskning och man riskerar att tappa mark om inget görs, förklarar Rune Åberg.

I framtiden finns det förstås också många nya frågor för forskningen inom folkhälsa, arbetsliv och social omsorg att besvara. I ett inspel till innehållet i EU:s sjunde ramprogram har Fas lyft fram behovet av forskning om demografiska förändringar. Effekterna av den åldrande befolkningen och migrationen som pågår inom och till EU-länderna bör få större utrymme i forskningen, enligt Rune Åberg.

- De här förändringarna måste få stora konsekvenser eftersom de innebär att vi kommer att få ett stort gap mellan samhällsresurserna och behoven. Här finns det mycket viktig forskning att göra.

Den här artikeln avslutar en artikelserie om finansiärer av svensk forskning.