Tidig träning motverkar dyslexi

Idag vet vi också att dyslexi i stor utsträckning är ärftligt betingad. Forskare på Karolinska Institutet var först i världen med att hitta en gen som orsakar dyslexi och är nu världsledande på forskningen kring dyslexins genetik och biologi.

— Dyslexi har under årens lopp varit förenad med en rad konflikter och föreställningar som inte alltid haft sin grund i forskning och vetenskap, säger Mats Myrberg. Fördomar, okunskap och intolerans drabbar de här barnen, socialt och mentalt. Medvetenheten i samhället om dyslexi är bättre nu än för tio år sedan, men fortfarande brister det katastrofalt bland landets lärare i förståelsen av vad dyslexi är, och hur man som lärare kan hjälpa barn med dyslexi.

En dyslektiker har svårt att skilja mellan olika närliggande ljud i språket, att uppfatta rim eller att bygga nya ord genom att byta ut stavelser. Man har s k bristande fonologisk medvetenhet.Det handlar i grunden om hur hjärnan uppfattar och behandlar språket. De vanligaste tecknen på dyslexi är problem med att stava, samt svårigheter att läsa med flyt och förståelse.

Finns pedagogiska modeller

De nordiska länderna har en lång tradition inom dyslexiforskning. Mest känd är den s k Bornholmsstudien som publicerades i slutet av 1980-talet och som experimentellt visade att om man tidigt tränar barnen i fonologisk medvetenhet, ger det en mycket positiv effekt på läsoch skrivutveckling.

— Studien visade att hela 80 procent av de barn med bristande fonologisk medvetenhet som tidigt redan i förskolan fick förebyggande hjälp, utvecklade senare sin läs- och skrivförmåga i likhet med andra barn, säger Mats Myrberg.

I ett annat projekt, Konsensusprojektet som pågick mellan 2001 och 2006, gav svenska läsforskare en samlad mening om läs- och skrivsvårigheter, läs- och skrivinlärning och läs- och skrivinlärningspedagogik.
Inom det projektet arbetade forskare med bakgrund i pedagogik, psykologi, medicin och språkvetenskap med syftet att bringa reda i var forskningen står kring dyslexi och övriga läs- och skrivsvårigheter.

— Men när det gäller att tillämpa rätt pedagogik, ställs det höga krav på lärarnas kunskaper om barns språkliga utveckling, säger Mats Myrberg. Här brister det kraftigt i lärarutbildningen.
Många barn med en dyslexiproblematik får inte den hjälp som skulle göra att de slipper det här handikappet i framtiden. Idag har vi dessutom utmärkta IT-lösningar som visat sig fungera väldigt bra.

— Jag har förmedlat till skolministern att om vi har 5000 grundskoleenheter, handlar det om att ge 5000 lärare en nyckelroll för att förmedla sina kunskaper till andra lärare. Det är ett kunskapslyft som borde kunna ske!

Ett av problemen för dyslektiker uppstod också när staten avhände sig ansvaret för skolan, menar Mats Myrberg.

— Kommunaliseringen skapade en ojämnlikhet. En del kommuner gör stora insatser, medan andra inte alls tar sitt ansvar.

Hälften beror på gener

Men som första forskargrupp i världen kunde Juha Kere, professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet, och hans medarbetare, identifiera en gen som kunde kopplas till dyslexi.Året var 2003 och sedan dess har internationella forskargrupper över hela världen hittat fler dyslexigener och forskningsområdet inkluderar nu genetik, neurovetenskap, lingvistik, psykologi och specialpedagogik, såväl på grundforskningsnivå som i tillämpad forskning.

— Idag vet vi att dyslexi är ett biologiskt fenomen och till mera än 50 procent ärftligt, men det finns inga gentester för dyslexi, säger Juha Kere. Vår forskning handlar om grundläggande molekylärbiologisk hjärnforskning.

— Om vi lär oss mer om hur det går till när delar i hjärnan inte fungerar, så kanske vi lättare kan förstå hur hjärnan fungerar normalt. Studier av ett funktionshinder kan vara en väg för att förstå normal fysiologi.

Störningar i hjärnans kommunikation

Det finns gener som har ett mindre eller större fel i de biokemiska reaktioner som pågår i hjärnan. Och har man flera av dessa gener ökar risken för dyslexi proportionellt; det handlar då om en komplex nedärvning. Tjugo procent av barnen i Bornholmsstudien gick ju exempelvis inte att hjälpa, trots tidig träning.

Med hjälp av dagens snabba utveckling av hjärnavbildningsstudier med olika bildtekniker, kan forskarna nu också se vad som händer i en hjärna med dyslexigener.

För Juha Kere är dyslexiforskningen både medicinskt viktig och samtidigt väldigt grundläggande biologiskt.

— Hjärnforskningen går till grunden med människans egenskaper. Jag har också en väldigt social agenda med mitt arbete. Vi får inte lämna de här barnen. Förr betraktades dyslexibarnen som dumma och diskriminerades på olika sätt. Nu vet vi att tidig träning motverkar utvecklingen av läs- och språksvårigheter. Man kan faktiskt effektivt förebygga detta biologiska handikapp.

Idag ligger Sverige internationellt i forskningsfronten vad gäller dyslexiforskning. Det finns inga andra grupper i världen som arbetar med så många dyslexigener i samarbete med så många olika nätverk.

— Men det här hade vi inte kunnat göra om vi inte fått pengar från Vetenskapsrådet, från Riksbankens Jubileumsfond, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Hjärnfonden, slutar Juha Kere.