ADHD samspel mellan arv och miljö

För att studera dessa samband startade Paul Lichtenstein, professor i genetisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, redan 1994 studien Twin study of Child and Adolescent Development (TCHAD). Det svenska tvillingregistret, som Lichtenstein basar över, är världens största i sitt slag och utgör en enorm resurs för denna typ av studier.

TCHAD omfattar alla i Sverige födda tvillingar under åren 1985—86, sammanlagt närmare 1 500 tvillingpar. Tvillingarna har undersökts vid fyra tillfällen från åtta-nio års ålder genom bl a enkäter till föräldrarna och senare även till ungdomarna. Man har också tagit blodprover för DNA-analyser. Henrik Larsson, nära medarbetare till Paul Lichtenstein, har nyligen gjort ett intressant fynd då han hittat ett starkt samband mellan en viss gen och problem med impulskontroll och hyperaktivitet. Fyndet är under publicering.

En större studie

— Vi kontaktar föräldrarna till alla tvillingar då de är nio år och följer upp dem då de fyllt 15. I de fall vi upptäcker beteendeproblem eller psykiatriska problem erbjuds familjerna också att delta i en klinisk undersökning vid 15 års ålder.

I denna undersökning ingår ett IQtest och en rad frågeformulär som bl a tar upp psykosocial marginalisering (mental hälsa, brottslighet, droger, relationer till kompisar, användning av TVspel, om de deltar i kampsporter mm). I höst räknar forskarna med att kunna presentera resultat från den delen av studien.

Paul Lichtenstein berättar att forskargruppen även ska börja med motsvarande kliniska studier på nioåringar. Han har tidigare sett att en del barn med ADHD-problem då de kommer upp i 15-årsåldern inte längre har några symtom.

— Symtomen kan alltså ändras under utvecklingsprocessen och vi vill ta reda på vilken roll ärftliga faktorer har beroende på miljö och yttre omständigheter. Även bland enäggstvillingar som har en ADHD-diagnos är det bara ungefär hälften som har en tvillingpartner som också får ADHD.

Paul Lichtenstein har nyligen fått pengar från kriminalvården för att kunna följa upp dem som ingår i CATSS även när de fyllt 18 för att se hur det går för dem senare som unga vuxna. Man vet sedan tidigare att många barn med ADHD hamnar i droger och kriminalitet. Och att det framför allt är de med hyperaktivt beteende som ligger i riskzonen.

Obalans i dopaminsystemet

— Med hjälp av PET-kamera har vi bl a sett att barn med ADHD har låga nivåer av dopamintransportörer i mellanhjärnan. Det finns ett samband mellan de problem vi ser vid ADHD, som sämre koncentrationsförmåga och överaktivitet, och låga dopaminnivåer. Men det kan också bero på att andra signalämnen som serotonin och noradrenalin är i obalans. Här behöver vi mer data.

Internationellt pågår många studier där man hittat flera riskgener som kodar för proteiner som deltar i dopamintransporten i hjärnan. Dessa gener kan ha variationer som medför en ökad risk för ADHD, berättar Hans Forssberg. Men det räcker inte med att ha vissa riskgener, de flesta med sådana får inte ADHD. Det är alltså en komplex sjukdomsbild där många olika gener interagerar och samspelar med yttre faktorer.

En av hans medarbetare, Torkel Klingberg, har utvecklat ett kognitivt träningsprogram som visar att sådan träning förbättrar arbetsminnet och hjälper personer med ADHD. Träningen innebär att hjärnans aktivitetsmönster ändras. I en nyligen publicerad artkel kunde forskargruppen med hjälp av PET-undersökningar visa att träningen medförde en nedreglering av en dopaminreceptor i hjärnbarken.

Fler riskfaktorer

Nästan häften av dem med ADHD har också andra neuropsykiatriska symtom som autism, dyslexi och språkproblem. Diagnosen ställs beroende på vilka symtom som är mest uttalade.

— Det är viktigt, säger Hans Forssberg, att föräldrar och skola har strategier för hur man kan organisera vardagen då miljön man skapar runt barnet har stor betydelse.

Paul Lichtenstein har länge efterlyst ett samlat register inom socialtjänsten, liknande de som finns inom sjukvården, där man kan följa upp de barn och föräldrar som har kontakt med socialtjänsten och utvärdera resultatet av de åtgärder som satts in. Socialstyrelsen har nu
utrett frågan och kanske kan ett sådant register komma igång inom en inte alltför avlägsen framtid.