Forskning och Medicin
Tema: Alternativmedicin

Tro och vetande

Alternativmedicinen är på frammarsch. Allt fler människor söker sig
som blivit en lukrativ bransch. Desto mer angeläget att granska hur metoderna används och fungerar. Och om där finns något som skolmedicinen kan dra lärdom av.
Fotograf: Ulf Sirborn
Martin Ingvar
Samtidigt som allt fler människor vänder sig till utövare av alternativa behandlingsmetoder råder en stor okunskap om dessa metoder. Det bottnar i att de allra flesta som hör till branschen är ointresserade av att få sina resultat vetenskapligt granskade, ofta med argumentet att det inte går att genomföra sådana studier eftersom behandlingen är individuellt anpassad och inte går att studera i grupp. Eller helt enkelt med att "de vet att metoden är bra och att den fungerar".

Vid Osher Centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet, vill forskarna bl a hitta förklaringar till — såväl biologiska som psykologiska — varför även farmakologiskt bevisligen overksamma preparat kan ha effekt.

— En viktig faktor i sammanhanget är det "sociala kontraktet" mellan patient och behandlare. Inom alternativmedicinen möter patienten samma person varje gång. En relation byggs upp mellan parterna, patienten känner sig sedd och tagen på allvar. Något man borde tänka mer på också inom sjukvården, säger Martin Ingvar, föreståndare för Osher Centrum och innehavare av första professuren i landet i integrativ medicin.

Stress, hantering av smärta och subjektiv sjukdomskänsla är några av de områden som forskarna i första hand vill studera och där studier redan pågår. Många av dem som söker vård har symtom som är vanliga vid en rad olika sjukdomar, t ex trötthet, nedstämdhet, dålig aptit och sömnsvårigheter. Mycket vanligt är olika typer av smärta och det är ofta svårt att veta vad smärtan beror på. Smärtan orsakar kroniska stresstillstånd som i sig tros vara sjukdomsframkallande. Bland annat planeras nu en studie om hjärnans försvarssystem mot smärta vid fibromyalgi där man kommer att jämföra effekten vid lyckad läkemedelsbehandling med användning av kognitiv beteendeterapi.

Hjärnan och immunsystemet


Flera projekt är kopplade till immunsystemet och hjärnan och leds av psykologen docent Mats Lekander. Han tittar på biologiska och psykologiska faktorer som kan ge generella sjukdomssymtom och hur dessa påverkar och påverkas av beteendet. Vad är det som gör att man skattar sig själv som frisk eller sjuk?

— Vi tror att en hög aktivitet av vissa inflammationsmarkörer, s k cytokiner, påverkar hjärnan och framkallar sjukdomskänsla, säger Mats Lekander. Andra forskare har sett att också vid ökad smärtkänslighet sker en uppreglering avinflammatoriska ämnen.

Mats Lekander berättar vidare om hur man med hjälp av en ny form av terapi tycks kunna lära sig att hantera och begränsa smärtan och därmed uppleva höjd livskvalitet. Behandlingsmodellen kallas acceptance and commitment therapy, act, och är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi.

Andra projekt vid Osher Centrum rör akupunktur, sömnstörningar, hypnos och placeboeffekter. Akupunktur godkändes tidigt av Socialstyrelsen som behandling vid vissa diagnoser, men nu visar en stor internationell kartläggning om akupunktur mot migrän och spänningshuvudvärk att den smärtlindring som patienterna upplevde kunde uppnås i nästan samma grad då man använde "fusknålar". Det spelade heller ingen roll var på kroppen nålarna placerades.

Socialstyrelsen har också godkänt behandling med kiropraktik vid framför allt besvär från leder och muskler. Flera vetenskapliga översikter visar att patienter med ryggsmärtor kan ha nytta av sådan behandling. Många utövare erbjuder dock kiropraktisk behandling för sjukdomar och tillstånd där det saknas vetenskapligt stöd för att behandlingen har någon effekt. I Sverige finns cirka 500 legitimerade kiropraktorer som lyder under hälso- och sjukvårdslagen.

Neutral hållning


Att många människor som söker sig till alternativmedicinen upplever att de blivit hjälpta kan enligt Martin Ingvar förklaras med just placeboeffekten. Om vi tror tillräckligt starkt på att en viss behandling ska t ex ge smärtlindring och få oss att må bättre så kan det också bli resultatet. Med en stark tro kan man köra över de starkaste förnuftsargument, säger Martin Ingvar.

Han är dock noga med att påpeka att man inte utan vidare kan hävda att alternativ/ komplementärmedicin är dålig och all skolmedicin bra. Det är viktigt, säger han, att inta en neutral hållning då man söker ny kunskap och att det sker på vetenskaplig grund. Inställningen ska vara att om man påstår att en viss behandling fungerar så måste den kunna beskrivas så att den kan utföras på andra patienter och då ge samma resultat.

— Det finns bättre och sämre metoder inom båda fälten. Många inom skolmedicinen är alltför okritiska till det de själva gör och det finns därmed en risk för inomvetenskaplig dogmatik. Vi är för dåliga på att mönstra ut gamla metoder som inte är tillräckligt effektiva.

Studier om placebo


Martin Ingvar och hans forskargrupp har tidigare i flera studier granskat fenomenet placebo. De har visat att försökspersoner med smärta, och som fått smärtlindring via morfin, upplevde i stort sett samma smärtlindring då de ovetandes i stället behandlades med vanlig koksaltlösning. Med hjälp av PET-kamera kunde forskarna i båda fallen se en minskad aktivitet i de delar av hjärnan som är relaterade till smärtintensiteten. Martin Ingvar förklarar effekten med den förväntan patienterna hade på behandlingen och som gjorde att kroppens egna smärtlindrande system, såsom endorfiner, aktiverades.

Liknande resultat gav en annan studie som inte handlade om kroppslig smärta utan upplevelse av mycket starkt obehag. Försökspersonerna fick denna gång titta på brutala bilder med bl a stympade kroppar före och efter att ha fått en spruta med ångestdämpande medel. Medicinen gjorde att de kunde betrakta bilderna utan att uppleva samma starka obehag. Men en del av försökspersonerna hade i stället fått koksaltlösning, i tron att det var läkemedel. Resultatet blev ändå detsamma — båda grupperna kunde efteråt bättre hantera det de såg på bilderna. Det visar hur också emotionella förväntningar styr hjärnans reglering och som tydligt kunde dokumenteras med hjälp av funktionell magnetröntgen.

Ett helt nytt projekt gäller hypnos och smärtlindring. Det finns studier med hygglig evidens som visar att hypnos hjälper vid smärta under och efter en operation. De patienter som fått hypnos återhämtade sig också snabbare. Kan det vara så, undrar Martin Ingvar, att hypnos påverkar smärtsystemet på samma sätt som placebo? Kan hypnos aktivera det kroppsegna smärthämmande systemet? Svaren kommer förhoppningsvis senare i år.

Författare: Ann-Marie Dock
Fotograf: Ulf Sirborn

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2009-03-30
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.

Många olika begrepp

Alternativmedicin täcker ett stort panorama av behandlingsmetoder som ofta inte granskats eller fått vetenskapligt stöd. Som exempel kan nämnas homeopati, akupressur,
zonterapi, energimedicin, kristallterapi och aromterapi. En undersökning som Stockholms läns landsting låtit göra visar att nästan hälften av stockholmarna år 2000 någon gång vänt sig till en alternativmedicinare. För tjugo år sedan var det en av fem.

Komplementär medicin använder metoder som kan ses som ett komplement till
skolmedicinen. Där finns en vilja till samverkan med den ordinarie sjukvården och en
öppenhet att låta sig granskas. Studier har visat att behandling med kiropraktik och
naprapati i vissa situationer har god effekt.

Integrativ medicin har som mål att främja hälsa/motverka sjukdom genom att utveckla och integrera kunskap från olika discipliner och traditioner för att komplettera den etablerade
medicinen. Genomgående tillämpas strikt vetenskapliga metoder för att utvärdera mekanismer och behandlingseffekter.

KAM står för Kommittén för Alternativ Medicin, men används också som samlingsnamn för komplementär och alternativ medicin. Var gränsen går mellan alternativ och komplementär medicin skiftar i olika länder och kulturer. I England och Tyskland t ex finns läkare som använder homeopati som behandlingsmetod.

Källa: Martin Ingvar