Forskning och Medicin

Ökad självständighet för landets lärosäten

Autonomiutredningen föreslår att universitet och högskolor inte längre ska vara statliga myndigheter. Högre lärosäten ska inte behöva be regeringen om lov för att ta emot donationer, ingå avtal, starta företag eller bygga studentbostäder.

— Med den nya ordningen blir det lättare att utvecklas och förnya sig i den allt hårdare konkurrensen, förklarar utredaren Daniel Tarschys.

I betänkandet Självständiga lärosäten föreslår utredaren Daniel Tarschys att universitet och högskolor ska bli egna juridiska personer. Liknande reformer har genomförts i många andra länder.

Staten kommer dock att fortsätta att finansiera både utbildning och forskning enligt fleråriga avtal med varje lärosäte.

— Att skriva avtal kommer att ta en del kraft. Men avsikten är att det ska bli mindre byråkrati med den nya modellen, berättar Daniel Tarschys.

Regleringsbreven upphör, men lärosätena ska även i framtiden stå under tillsyn av bl a Högskoleverket och Riksrevisionen. Ansvaret för utvärdering och kvalitetskontroll ligger i första hand på lärosätena själva.

Offentlighetsprincipen gäller också. Både allmänhet och nyhetsmedier ska alltså ha samma möjligheter till insyn.

Enligt förslaget ska ordföranden och fl ertalet ledamöter i lärosätets styrelse komma utifrån. Personalen kommer inte längre att vara statsanställd, men det påverkar varken anställningstryggheten eller pensionsvillkoren.

Lärosätena bildar fastighetsbolag


Aktierna i Akademiska hus AB överförs från staten till ett nybildat holdingbolag med samtliga lärosäten som ägare. Det ska ge dem en egen kapitalbas för att underlätta lån till investeringar samt skapa trygghet för anställda och studenter om något lärosäte får ekonomiska problem.

— Förslaget är underordnat i utredningen. Det fi nns också många frågetecken. Bland annat ser jag en problematik kring att ägas av sina egna kunder, säger Mikael Lundström, vd för Akademiska Hus.

Sjukhusdirektör Marie Beckman Suurküla vid Akademiska sjukhuset i Uppsala är besviken över att betänkandet inte med ett enda ord berör förhållandet mellan de medicinska fakulteterna och universitetssjukhusen.

— Hur kommer lärosätenas självständighet att påverka universitetssjukhusen och våra ägandeformer? Hur ska vår frihet se ut? Det är en väldigt viktig fråga, särskilt i dagens läge när universitetssjukhusen har en finansieringsform som inte gynnar den högre utbildningen, säger Marie Beckman Suurküla.

Organisationen Svenskt Näringsliv är dock positiv till att utredningen ger lärosätena större handlingsutrymme och flexibilitet.

— Med den här lösningen kan olika lärosäten samarbeta. Det blir också lättare att ta egna initiativ till externa kontakter. Förhoppningen är att det ska påverka forskningen positivt, förklarar Daniel Tarschys.

Lag om självständiga lärosäten


Den nya modellen beskrivs i en lag om självständiga lärosäten, som föreslås ersätta högskolelagen från den 1 januari 2011. Vissa förordningar gäller dock ända fram till 2015.

Sveriges universitetslärarförbund, Sulf, oroar sig för konsekvenserna av att högskoleförordningen avskaffas.

— Många av dagens förordningar har tillkommit för att värna rättssäkerheten för både studenter och universitetslärare. Det finns en uppenbar risk att avsaknaden av sådana regler kommer att ersättas av informella processer med maktmissbruk och nepotism, säger förbundsordförande Anna Götlind, Sulf.

Förslaget är ute på remiss under våren.

Författare: Carin Mannberg-Zackari

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2009-03-30
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.