Forskning och Medicin

Frihet eller profilering?

Fotograf: Anders Norderman
Håkan Billig.
Den senaste forsknings- och innovationspropositionen som riksdagen antog i januari börjar nu sätta sina spår på universiteten och i forskningen. Arbetet med ansökningarna till de strategiska områdena har engagerat stora delar av fakulteterna. Att det även fi nns mer resurser för enskilda forskare kommer att märkas efter hand, bl a i årets ansökningsomgång.

Ämnesrådet för medicin har under de senaste månaderna besökt lärosätena för att träffa forskare och fakultetsledning. En klar förändring hos fl era fakulteter är att de utvecklar tydliga strategiska planer för forskningssamarbeten och forskarkarriärer. Men fakulteterna gör också tydliga prioriteringar inom vilka områden de avser att satsa.

Forskningspropositionen förväntar sig profi lering med syfte att premiera kvalitet och samhällsnytta. Även autonomiutredningens förslag — som kommenteras av de olika fakulteterna i detta nummer — kräver ökat lokalt ansvar och prioritering. I någon mening innebär prioritering ökade möjligheter för vissa och begränsningar för andra. Beslut om vilken forskning som kan bedrivas kommer att i mindre grad vara den enskilde forskarens, och i högre grad vara ett resultat av lokala universitets eller nationella beslut. Det fi nns en farhåga att man minimerar risken för sådana beslut genom att premiera det förutsägbara
eller de kortsiktiga målen. För grundforskningen kan detta potentiellt vara en begränsning och i värsta fall en fara. Anledningen är att det inte i förväg går att säga inom vilka områden betydelsefulla genombrott kommer att ske.

Danmark fi ck en ny universitetslag 2003 som begränsade danska forskares frihet att själv välja sin forskning, och i högre grad fi ck följa universitetens prioriteringar och strategier. Lagen har under åren blivit debatterad och starkt kritiserad från många håll.

Nu har Danmarks motsvarighet till Vetenskapsrådet, det Forskningspolitiska råd som är regeringens och Folketingets rådgivare i forskningspolitiska frågor, i sin årsrapport starkt kritiserat lagen. De föreslår nu att den delen i universitetslagen ska ersättas med en lagstadgad rätt för forskare att själva välja sin forskning. En andel av forskarnas arbetstid och resurser föreslås också ge forskaren tid "att tänka fritt".

Även om vi i högskolelagen har inskrivet en garanti för forskningens frihet är det glädjande att Grundlagsutredningen nu föreslår att skydda denna frihet ytterligare. Utredaren föreslår att forskningens frihet skrivs in i grundlagen tillsammans med tryckfrihet, åsiktsfrihet, yttrandefrihet och informationsfrihet.

Författare: Håkan Billig
Fotograf: Anders Norderman

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2009-03-30
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.