Forskning och Medicin

Lång väg från idé till patent

Det är mycket att tänka på för den som vill söka ett patent. Viktigast är kanske att uppfylla nyhetskravet — det man vill patentera får inte vara känt tidigare. Och vägen från uppfinning till beviljat patent är lång.
Fotograf: Anders Norderman
Patrick Andersson
Svenska forskare inom bioteknikområdet, dit uppfinningar inom medicinområdet räknas, har det senaste året varit flitiga på att söka patent. Ansökningarna ökade med drygt 40 procent jämfört med föregående tolvmånadersperiod. I januari i år fanns hos Patent- och registreringsverket 82 ärenden inom området bioteknik, mot 58 ärenden i januari för ett år sedan.

För dessa väntar nu en omfattande granskningsprocedur. Och för att denna så småningom ska resultera i ett patent krävs att uppfinningen uppfyller tre krav: Den måste till att börja med ha uppfinningshöjd och skilja sig väsentligt från en tidigare lösning. Dessutom måste den vara industriellt användbar. Det tredje och viktigaste kravet är att det måste vara en nyhet — uppfinningen får inte vara beskriven tidigare.

— Därför är det viktigt att man tänker sig för innan man publicerar. För när det är publicerat är det känt. Då går det inte längre att patentera, säger Patrick Andersson som är patentingenjör vid Patent- och registreringsverket, PRV.

Han sitter i ett vitmålat rum i PRV:s storslagna röda tegelbyggnad på Valhallavägen i Stockholm där verket funnits sedan 1921. Huset ritades av den kände arkitekten Ragnar Östberg. En av verkets pionjärer var för övrigt överingenjör Salomon August Andrée, som tog tjänstledigt för att ge sig iväg på sin resa till Nordpolen från vilken han sedan aldrig återvände.

Idag är de drygt 170 patentingenjörer som tar hand om patentansökningar som kommer in. Patrick Andersson handlägger dem som gäller biotekniska uppfinningar.

— Ett patent ger ensamrätten att kommersiellt använda en uppfinning. Patentansökan innebär också en informationsspridning eftersom ansökan blir offentlig efter 18 månader, säger han.

Patent på unik användning


Man kan dock inte patentera vad som helst. Det går inte att patentera en ren upptäckt. Det kan vara något man hittat utan att ha några idéer om hur man ska använda den. För att räknas som en uppfinning måste det vara en teknisk lösning på ett problem. Hittar man t ex en ny molekyl är det en upptäckt. Men har man dessutom idéer om att använda molekylen till något är det en uppfinning, och något som går att patentera. För gener gäller samma sak.

— Man kan få patent på en isolerad gen om det framgår hur man tänker använda den, t ex som läkemedel eller diagnosverktyg. Man måste hitta en unik användning.

Etik gäller för biologiskt material


Enligt samma princip kan man patentera mikroorganismer eller till och med mänskliga celler, om de isoleras från sin naturliga miljö eller framställs tekniskt. Men när det kommer till biologiskt material tillkommer en etisk aspekt. Man kan inte patentera sådant som samhället anser vara oetiskt eller oacceptabelt.

Kloning av människor är ett exempel på en oetisk uppfinning. Ett annat är att använda mänskliga embryon för industriella eller kommersiella ändamål. Däremot kan man få patent för metoder som använder humana embryonala stamceller som utgår från etablerade stamcellslinjer.

— Då krävs det inte embryon för att använda uppfinningen. Samma regler gäller i hela Europa. I Europa kan man inte heller få patent på diagnostiska, kirurgiska eller terapeutiska metoder. Skälet är att det kan hindra att patienten får den bästa behandlingen.

— Sådana patent kan man dock få i USA. Men där finns ett annat undantag. En läkare kan inte stämmas för patentintrång, säger Patrick Andersson.

Hjälp att bli "patentsmart"


Patentansökan kan lämnas på olika nivåer, nationellt, regionalt och internationellt. Lämnar man in en ansökan i Sverige skyddas uppfinningen i ett år, den har s k prioritet. Under det året kan man t ex utveckla eller modifiera sin uppfinning, eller skaffa ett bättre underlag om man vill gå vidare internationellt och söka ett europeiskt eller ett internationellt s k PCT-patent.

Patrick Andersson ger rådet att man ska vända sig till en specialist för att få hjälp att skriva patentansökan. Specialisterna kan man hitta på patentbyråer eller inom de  innovationssystem som finns på högskolorna.

— Utan experthjälp är risken att man definierar sin uppfinning för snävt och kanske inte patenterar de områden där det senare visar sig att den största kommersiella styrkan finns. Man kan få hjälp att göra sin ansökan mer "patentsmart", så fler dörrar öppnas.

Patentet och det ettåriga skyddet gäller bara för det som finns med i den första ansökan.

Skydd i upp till 20 år


Det tar ungefär sex månader från det man lämnat in ansökan tills man får ett s k första föreläggande från PRV. Det ger en vink om vad som är känt inom området, vad som går att patentera.

— Vi väntar alltid fem månader efter att ansökan lämnats in innan vi börjar behandla den. Skälet är att databaserna ska hinna uppdateras. Efter ytterligare ett par år, totalt 36 månader, ska beslutet vara klart.

I Sverige och i EU är det den som först lämnar in en ansökan som får patent, "first to file". I USA är det i stället den som kan visa att hon eller han var först med en uppfinning som får patent, "first to invent". Den amerikanske forskaren får i stället en "grace period", inom ett år från publicering kan hon eller han söka patent på uppfinningen. Ett patent gäller sedan i 20 år. Läkemedel kan få ett tilläggsskydd i upp till fem år, eftersom det tar så lång tid att få ut dem på marknaden från det att den första verksamma molekylen patenterats.

— Meningen är att patenten ska ge skydd på marknaden i 15 år, säger Patrick Andersson.

Författare: Siv Engelmark
Fotograf: Anders Nordeman

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2009-03-30
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.

SÅ SÖKER DU PATENT

En patentansökan kan lämnas på olika nivåer. Det kan ske nationellt, regionalt och
internationellt.

Nationell ansökan:

Lämnar man in en ansökan i ett land ger det fördelen att man genast får ett års skydd för sin uppfinning. Under detta år kan man t ex utveckla eller modifiera sin uppfinning. I Sverige kostar ansökan 3 000 kronor.

Den första ansökan kan utgöra en grund för kommande ansökningar. På så vis kan man t ex utgå från en svensk ansökan, och inom ett år gå vidare med en motsvarande ansökan i andra länder, regionalt eller internationellt. Genom att åberopa prioritet från den svenska ansökan kommer då ansökan att behandlas som om den vore inlämnad samtidigt som den första.

Detta innebär att enbart material publicerat före den svenska ingivningsdagen kan utgöra nyhetshinder. Det innebär också att skyddstiden i praktiken kan förlängas med prioritetsåret.

Regional ansökan:

Man kan söka patent regionalt, t ex i Europa via det europeiska
patentverket EPO. Ett europapatent söks centralt men gäller i 35 länder. Ansökan kostar cirka 25 000 kronor. Sedan måste man betala för patenträttigheten i varje land där man
vill ha skyddet.

Internationell ansökan:

Man kan också söka ett internationellt PCT- patent som gäller i 139 länder. Patent Cooperation Treaty, PCT, är en internationell överenskommelse som slöts 1970. PCT- ansökan resulterar inte i patent direkt, utan i en rapport som är giltig och kan underlätta patentering i de 139 länderna världen över. Med denna PCT- rapport kan man exempelvis gå vidare för att få ett europeiskt patent via EPO.

PCT- ansökan kostar från cirka 10 000 kronor, om det finns en ansökan till och granskning från PRV i botten, upp till 30 000 kronor. Därutöver kan krav/ sidavgifter tillkomma om man har många patentkrav eller sidor i ansökan.

För all slags patent tillkommer tilläggsavgifter för olika tjänster. Får man patent betalar man en årsavgift för att behålla det.

Något världspatent finns inte. Uppfinnaren måste söka och betala för patent i varje land/område uppfinningen ska skyddas.

Innan man lämnar in sin patentansökan kan det vara bra att kontrollera vad som finns beskrivet och patenterat inom det område man är intresserad av. Man kan själv söka i databaser som man kan hitta t ex via länkar på PRV:s hemsida. Man kan också få hjälp med sökningen av PRV, men det kostar. En uppskattning är 10 000-
15 000 kronor.