Forskning och Medicin

Krönika: Genetikens förbjudna fråga?

I ljuset av Darwin-jubileerna tog tidskriften Nature nyligen upp en mycket känslig fråga om det eventuella sambandet mellan ras och intelligens. Bör man överhuvudtaget studera denna typ av samband? Steven Rose argumenterar emot medan Ceci och Williams hävdar att så bör vara fallet. Rose´s argument är att frågan inte går att besvara på ett vetenskapligt försvarbart sätt och att resultaten under alla omständigheter kommer att misstolkas. Cecci och Williams anser att vetenskapens frihet i kombination med yttrandefriheten gör att forskningen inte bara bör var tillåten utan att den också är angelägen. Risken är annars för stor att den politiska korrektheten undertycker vetenskapliga sanningar.

Etnicitet och intelligens är ett eldfängt ämne. År 1994 kom boken The Bell Curve som ledde till en hätsk debatt. Ett annat exempel är nobelpristagaren James Watson. Han förlorade sin post som president för Cold Spring Harborlaboratoriet på grund av oförsiktiga uttalanden om etniska skillnader i intelligens. Ett tredje exempel är den amerikanske forskaren Bruce Lahn. Denne studerade två gener som påverkar storleken av människans hjärna. Lahn rapporterade att dessa gener har förändrats sent under evolutionen och att de nytillkomna genvarianterna har olika frekvens i olika delar av världen. Resultaten ledde till en medial storm därför att journalisterna extrapolerade Lahns data och postulerade att genvarianterna hade med IQ att göra. Denna slutsats kan man självfallet inte dra av Lahns resultat och det gör han inte heller i sina publikationer.

Problemet med frågan om ras och IQ är att den rymmer två illa definierade begrepp. Intelligenskvoten är det man mäter med intelligenstester och dessa kan aldrig göras helt oberoende av en persons kulturella bakgrund och utbildning. När det gäller det laddade begreppet ras visar sentida DNA-forskning att människosläktet är exceptionellt homogent och att man svårligen kan indela oss i distinkta grupper som sammanfaller med de klassiska raserna. Vad skulle då hända om jag kom på den tveksamma idén att skicka en ansökan till Vetenskapsrådet där jag begär anslag för att studera skillnaden i IQ mellan romer och skandinaver? Förmodligen skulle den avslås därför att undersökningen inte kan förväntas ge svar på någon angelägen medicinsk fråga. Ett annat skäl är att den vetenskapliga metodiken inte kan ge vetenskapligt invändningsfria svar. En forskningsetisk kommitté borde också stoppa ansökan på grund av risken att resultaten misstolkas och leder till diskriminering.

Alla problem är därmed inte borta. Vare sig vi vill eller inte kommer data att tas fram som ger information om samband mellan egenskaper och ärftlighet. Idag kan man snabbt studera DNAvariationen i hundratusentals punkter i människors DNA till en låg kostnad. Arvsmassan från en handfull individer är redan avläst i sin helhet och inom "the personal genome project" planerar man att avläsa hela arvsmassan hos 100 000 individer från vilka man samlat in omfattande hälsoinformation och biometriska data. Avsikten är att informationen i anonymiserad form sedan ska göras tillgänglig på nätet för alla forskare. Vem som helst kan då söka efter genvarianter som korrelerar med en mängd olika yttringar.

Kontroversiell kunskap är svår att radera. I synnerhet om resultaten styrker våra fördomar. Skulle man t ex finna att en viss positiv egenskap korrelerar med en genvariant som är underrepresenterad i en viss etnisk grupp så kommer vi att få leva med denna insikt.

Ska vi då tveka inför de enorma ansträngningar som nu görs att fullständigt avläsa arvsmassan hos många människor? Mitt svar är tveklöst nej — de förväntade vinsterna är så överväldigande när det gäller prevention och diagnostik och i ett längre perspektiv även behandling. Dessutom torde det vara omöjligt att stoppa forskning. Människans nyfikenhet är okuvlig — som tur är.

Författare: Ulf Pettersson professor i medicinsk genetik Uppsala universitet

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2009-03-27
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.