Forskning och Medicin
Tema: Alternativmedicin

Bra mat bästa kosttillskottet

Svenskar äter alltmer vitaminer och andra kosttillskott. De flesta människor behöver dock inte tillskott till kosten. Forskning visar också att kosttillskott inte ökar livslängden, vissa kan rent av vara skadliga.

— Bra sammansatt kost är bättre än piller, säger Ulla Beckman Sundh, toxikolog på Livsmedelsverket.

Ulla Beckman Sundh
Kosttillskott är livsmedel vars syfte är att komplettera den vanliga maten. Det är mineraler och vitaminer, men också sådant som fibrer, örter, aminosyror eller växtextrakt. I Sverige regleras produkterna av livsmedelslagen.

— Men livsmedelslagen är gjord för traditionella livsmedel, säger Ulla Beckman Sundh, toxikolog på Livsmedelsverket.

Skillnaden mellan läkemedel och kosttillskott är att varje enskilt läkemedel godkänns eller registreras av Läkemedelsverket. Kosttillskott omfattas av livsmedelslagstiftningen.

— Kosttillskott är ju inte vanlig potatis eller morötter, utan produkter som är koncentrerade näringskällor eller andra substanser, förklarar Ulla Beckman Sundh.

Hon pekar också på att det ibland kan vara svårt att klassificera ett kosttillskott som livsmedel eller som läkemedel.

— Vi har en ständig diskussion om detta. Men läkemedelslagen står över livsmedelslagen och det är Läkemedelsverket som ska bedöma om en produkt är läkemedel. Är det inte läkemedel och vi äter det, så är det livsmedel.

Det innebär också att det i dagsläget nte finns något godkännande och granskning från myndighetshåll av de enskilda produkternas effekt och säkerhet, annat än den vanliga livsmedelskontrollen.

— Hälsokostmarknaden är ju väldigtstor och ibland dyker det upp sådant som inte är lämpligt, men på Livsmedelsverket kan vi inte lägga saluförbud. Ett sådant förbud ska läggas av de enskilda kommunerna, säger Ulla Beckman Sundh.

— Det största problemet, om man tänker på folkhälsan, är den omfattande försäljningen på internet där basen ligger i ett annat land.

Inom EU finns en kosttillskottsreglering, men det gäller för närvarande bara för mineraler och vitaminer. Det pågår nu ett arbete inom EU som går ut på att utvidga regleringen. Man arbetar bl a med att bestämma högsta tillåtna halter av ämnen i kosttillskott.

— I vissa andra länder, t ex i Finland, har man krav på att de som säljer kosttillskott ska anmäla det, säger Ulla Beckman Sundh. Men i Sverige har vi inte någon sådan anmälningsplikt och på det sättet en sämre kontroll.

Bantningspreparat gav giftstruma


Vid årsskiftet försvann AD-dropparna, som tidigare gavs till svenska småbarn. Enligt Livsmedelsverkets nya rekommendationer har nu AD-dropparna ersatts med enbart D-droppar. Åtgärden blev en följd av bl a den studie som publicerades redan 1998 av Håkan Melhus, professor i klinisk farmakologi vid Uppsala universitet och ortopedkirurgen Karl Michaëlsson vid Uppsala kliniska forskningscentrum.

Studien, som var den första i sitt slag i världen, visade att för mycket A-vitamin (retinol) — som definieras som kosttillskott — i höga doser kunde vara skadligt för benstommen och öka risken för benbrott och benskörhet. Studiens resultat bekräftades senare av forskare på Harvard University i USA.

Idag, tio år senare, konstaterar Håkan Melhus att A-vitamin nu också minskat i både vitamintabletter och lättmejeriprodukter. Men inte i margarin.

— Margarin är lite intressant för där går det inte att ändra utan ett riksdagsbeslut. Det står i livsmedelslagen att margarin ska berikas med 900 mikrogram A-vitamin per hundra gram. Detbeslutet togs på 1930-talet.

— Kanske spelar det inte så stor roll. Det viktiga är att man minskat i vitamintabletterna där de stora mängderna finns.

Andra kosttillskottsprodukter som kan vara hälsofarliga är bantningsmedel.

I början på 2000-talet upptäckte t ex läkare vid Centrallasarettet i Västerås att fyra kvinnor som sökt hjälp för symtom på giftstruma, ätit samma bantningsmedel. Bantningsmedlet (Eat & Lose) — som klassats som kosttillskott — visade sig innehålla sköldkörtelhormonet tiratricol. Det innehöll dessutom efedrin som är förbjudet att använda i kosttillskott.

Livsmedelsverket och Läkemedelsverket inledde ett samarbete om bantningsprodukter och har vid olika tillfällen gått ut och varnat för bantningspreparat, speciellt de som säljs via nätet.

Effekt av kosttillskott


Hur är det då med effekten av kosttillskott, avseende hälsan?

— Generellt så är det dåligt med studier som visar att kosttillskott skyddar mot cancer, säger Peter Wallström, forskare i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet.

Han är en av forskarna i den stora Malmö Kost Cancer-studien som påbörjades i början av 1990-talet och som fortfarande pågår. Studiens primära mål är att studera sambandet mellan kosten och efterföljande cancerrisk.

— Vi har ännu inte hunnit med att titta särskilt mycket på effekter av kosttillskott i den studien, säger han. Men vi gjorde en del iakttagelser vad gäller fettsyror och prostatacancer, där vi faktiskt kunde se en antydan till ökad risk för prostatacancer vid intag av fettsyretabletter.

Peter Wallström hänvisar också till en finsk studie som publicerades 1994.

Den finska studien The Alpha-Tocopherol Beta Carotene Cancer Prevention Study, ATBC, visade på en högre risk för lungcancer för rökare som åt antioxidanten beta-karoten, jämfört med rökare som inte intog beta-karoten som kosttillskott.

I början av 1990-talet fördes också en hård marknadsföring av antioxidanternas värde för att förebygga sjukdom. Det fick Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, att undersöka antioxidanternas sjukdomsförebyggande effekter.

I en rapport, som publicerades 1997, konstateras att renframställda antioxidanter i piller eller kapslar inte visade några positiva effekter. De kan t o m vara skadliga i höga doser.

Förra våren kom också en rapport från det internationella forskningsinstitutet Cochrane som kartlagt närmare 70 olika studier om kosttillskott. Rapportens slutsats var att kosttillskott inte ger ökad livslängd. Man hänvisar bl a till negativa resultat vid höga intag av A-vitamin och antioxidanten beta-karoten.

Ny studie


Nyligen publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften Archives of Internal Medicine. Studien omfattar drygt 161 000 amerikanska kvinnor mellan 50 och 79 år. Enligt tidningen är det världens största medicinska studie någonsin på kvinnor som genomgått klimakteriet.

Mellan 1993 och 1998 intervjuades kvinnorna, där närmare hälften tagit multivitaminer i 15 års tid. År 2005 gjorde forskare ett nedslag för att se vilka som avlidit och vilka typer av cancer och hjärtsjukdomar som kvinnorna eventuellt utvecklat. Slutsatsen blev att vitamintillskotten varken gjorde till eller från.

— Det har gjorts gigantiska studier på antioxidanter och andra kosttillskott, men det finns nästan inga vetenskapliga belägg för att man behöver de här produkterna, såvida man inte har symtom på näringsbrist, säger Peter Wallström. Folk tar det här för att de tror det är nyttigt. Men ingenting är ofarligt om man tar det i för höga doser.

Vissa perioder i livet


Fiskolja är ett annat kosttillskott som många äter regelbundet. Den är en kompensation för fisk och utvinns ur sill, makrill, lodda, lax och sardiner. Oljan innehåller också A och D-vitamin och omättade s k omega-3 fettsyror. Den mängd man får i sig om man följer
rekommendationerna motsvarar att äta fet fisk tre gånger i veckan.

De flesta människor har inget behov av kosttillskott, men vissa grupper av människor kan behöva det under vissa perioder av livet. Det gäller t ex folsyra och D-vitaminer.

— Bra sammansatt kost är bättre än piller, och frukt och grönsaker innehåller så mycket mer än vad som finns i olika kosttillskott, summerar Ulla Beckman Sundh.

Författare: Birgit Andersson

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2009-03-30
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.