Snabb ökning av forskningsrapporter på nätet

— Forskarnas arbete ska bli ännu synligare även för människor utanför akademin. Målet är att så många av svenska forskares artiklar som möjligt ska publiceras fritt tillgängligt för alla, säger Jan Hagerlid vid Kungliga biblioteket.

Han är ansvarig för bibliotekets arbete kring s k open access (fri tillgänglighet). Deltar gör också bl a Sveriges universitets- och högskoleförbund, Vetenskapsrådet, Kungliga Vetenskapsakademien och KK-stiftelsen.

— Frågan har länge drivits globalt av engagerade forskare. Det är biblioteken som har introducerat frågan i Sverige, säger Jan Hagerlid.

Alla utom KI

— Vi har inte kommit långt med det arbetet. För att fånga in KI:s forskning har vi istället gått från ett annat håll, genom att bygga ett avancerat system för bibliometrisk analys. Men vi kommer säkert att samla egna vetenskapliga publikationer på samma sätt som vi idag samlar avhandlingar, säger Christer Björklund som är bibliotekschef vid KI.

Institutet har bara en fakultet och medicinområdet täcks väl i de databaser som finns i världen. Därför har det inte behövt samla hela artiklar i egna databaser för att få en bra bild av institutets vetenskapliga produktion, menar han.  

De universitet som kommit längst har upp till 6000 arbeten i databaserna. Fullt utbyggda kommer de att kunna användas för enkla kvantitativa studier av den egna forskningen. Universiteten kan t ex se hur mycket som publicerats det senaste året.

3000 fria tidskrifter på nätet

— Vi menar att forskarna har mycket att vinna på att lägga ut kopior av artiklar, sk parallellpublicering. En artikel som parallellpubliceras citeras väsentligt mycket mer. Det är svårt att veta vad det beror på men det verkar finnas en koppling till att den finns öppet. Men vi vill också understödja publicering i fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter säger Jan Hagerlid.

Idag finns över 3000 sådana tidskrifter på nätet.

— De blir snabbt fler och kommer att fortsätta växa ännu mer eftersom forskare och finansiärer kommer att förvänta sig fri tillgänglighet.

Krav från finansiärer

Men nu kommer också kraven från offentliga forskningsfinansiärer som vill att resultaten från forskning de stödjer ska publiceras öppet. Det europeiska forskningsrådet kräver att resultaten ska finnas på nätet senast sex månader efter att de publicerats på något annat sätt. Amerikanska National Institutes of Health, NIH, vill se dem där senast tolv månader efter den ursprungliga publiceringen.

NIH är världens största forskningsfinansiär och stöder också svenska forskare. Även dessa kommer att påverkas av de nya reglerna trots att svenska forskningsfinansiärer inte kräver öppen publicering. Vetenskapsrådet utreder frågan men har inte tagit ställning än. Jan Hagerlid skulle dock gärna se att de gjorde det.

— Det skulle ge tryck i hela systemet, säger han.

Läs mer om Kungliga bibliotekets arbete för öppen tillgång till forskares publikationer på programmets hemsida http://www.openaccess.se

FAKTA OPEN ACCESS

www.doaj.org

Olika tidskrifters regler för parallellpublicering hittar man på webbplatsen från projektet Sherpa som drivs vid universitetet i Nottingham.

På adressen www.sherpa.ac.uk/romeo.php finns en sammanställning där man kan söka speciella tidskrifter eller förlag.

Mer än tusen öppna databaser hittar man på en annan webbplats från universitetet i Nottingham. Man kan söka dem efter tex länder, ämnesområden eller språk. För närvarande finns här 33 databaser från svenska universitet och högskolor,
www.opendoar.org/find.php