Utredningen om klinisk forskning har nyligen presenterat ett delbetänkande med åtgärdsplan. Förslagen innehåller bl a en förbättrad utvärdering av den kliniska forskningen samt uppföljning och utvärdering av ALF-finansierad forskning. Utredningen betonar vikten av ett mer kvalitetsdrivet sätt att fördela resurser inom den kliniska forskningen. Välkommet är att utredningen konstaterar ett behov av ökat stöd till infrastrukturinvesteringar i medicinsk forskning såsom biobanker och kvalitetsregister samt behovet av stöd till kliniska prövningar. Utredaren lyfter även behovet av strukturella förändringar av forskningsfinansieringssystemet. För att samla prioritering och finansiering av forskning inom hela hälsoområdet föreslås bildandet av ett ämnesråd för hälsoforskning. Det ska bli intressant att se hur många av utredningens åtgärdsförslag som införs i den forskningspolitiska propositionen.En avgörande fråga är det delade huvudmannaskapet för landets universitetssjukhus. Utredaren avser att återkomma till frågan i sitt slutbetänkande om ett år.
Samtidigt som forskningens kortsiktiga nyttoperspektiv lyfts i dagens debatt, måste Sverige vara med och bidra till den kunskapsbank som behövs för framtiden. I ett globalt perspektiv finns det många områden där utnyttjandet av dagens och morgondagens medicinska forskningsresultat kommer att få stor inverkan på befolkningars livskvalitet. Sjukdomar är ett ständigt hot mot mänskligheten. Vi vet inte vilka förändringar i hälsotillstånd som kan uppstå på grund av klimatförändringar, ökad smittspridning, fler människor på jorden, fattigdom eller vällevnad. Det gäller därför att även fortsatt investera i nyfikenhetsdriven grundforskning inom alla fält. Inte förrän vi kan se i backspegeln vet vi vad det var som gjorde skillnad!
Svensk medicinsk forskning har en god position i den globala konkurrensen. Vi har en lång forskningstradition, en hög utbildningsnivå, befolkningsregister av hög kvalitet, biobanker och en stor andel forskarutbildad vårdpersonal. Under det senaste decenniet har traditionellt starka forskningsnationer och länder med nya ekonomiska förutsättningar investerat starkt i medicinsk forskning. I avsaknad av motsvarande offensiva investeringar har Sveriges position gradvis försämrats. Om vi vill att Sverige ska ligga i den internationella forskningsfronten måste vi bättre utnyttja de goda förutsättningar som finns. För att göra det krävs en fortsatt offensiv satsning på medicinsk forskning.
I höst kommer regeringen att presentera sin forskningsproposition och har då möjlighet att visa om de delar denna ambition att även ta ansvar för framtiden.
, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.