Forskning och Medicin

Så påverkas kvinnohjärtat av stress

Stress i familjen och arbetet försämrar prognosen för kvinnor som haft hjärtinfarkt. Forskare vid Karolinska Institutet har för första gången kunnat mäta förändringarna i hjärtats kranskärl orsakade av stress.
Bild på Kristina Orth-Gomér
Kristina Orth-Gomér
Stress är farligt för både kvinnor och män. Men vi stressas av olika saker. Medan män stressas av jobbet kan familjen vara den värsta stresskällan för kvinnor.

Forskarna har redan, i en pågående studie, visat att äktenskaps- eller familjestress trefaldigar risken för kvinnor att återinsjukna i hjärtinfarkt.

- Nu har vi kunnat koppla den stressen till förändringar i hjärtats kranskärl, säger Kristina Orth-Gomér som är professor vid Karolinska Institutet.

De har mätt innerdiametern i hjärtats kranskärl med hjälp av s k kvantitativ koronarangiografi. Undersökningen upprepades efter tre år och visade tydliga förändringar.

Hos kvinnor som upplevde både äktenskaps- och jobbstress minskade kranskärlens inre diameter med 0,20 millimeter. De patienter som var nöjda med både familj och arbete fick i genomsnitt 0,22 millimeter större kärldiameter.

- Vi har fått en tydlig bild av förträng-ningar i hjärtats kranskärl.
292 kvinnor mellan 30 och 65 år med kranskärlsjukdom och en kontrollgrupp med 292 friska kvinnor, födda på samma dag, deltog i studien som utöver kranskärlsröntgen innehåller stresstester och intervjuer.

Kvinnor insjuknar senare
Kristina Orth-Gomér är specialist i invärtesmedicin. Hon disputerade 1979 om stress och hjärtarytmi hos män med hjärt- och kärlsjukdom.

- Jag funderade redan då på att forska kring kvinnor och hjärtinfarkt, men avråddes eftersom man trodde det skulle bli svårt att få ihop tillräckligt många patienter.

Då trodde läkarna att den typiske hjärtinfarkt-patienten var en dynamisk, tävlingsinriktad, aggressiv och otålig 50-årig man. Därför har forskning kring hjärt- och kärlsjukdomar länge utgått från män.

- Det kan bero på att kvinnor insjuknar senare än män, eftersom det kvinnliga hormonet östrogen skyddar mot hjärtinfarkt fram till menopausen, säger Kristina Orth-Gomér.

Hon började samla in patienter till sina studier redan 1991. Alla kvinnor under 65 år som kommit in till något av Stockholms alla sjukhus med misstänkt hjärtinfarkt kallades.

- Vi var pionjärer, studerade kvinnor med kardiologiska metoder och metoder från stressforskningen.

Arbetet har gjorts i ett tvärvetenskapligt samarbete med forskare från Thoraxkliniken och Institutet för psyko-social medicin vid Karolinska Institutet.

De samlade in data under tre år, 1991-1994. Kvinnorna djupintervjuades, fick genomgå psykologiskt och kardiologisk test, 24-timmars EKG samt stressundersökning.

Patienterna har sedan följts upp efter fem och tio år. Forskarna har studerat både psykosociala och hårda, mätbara variabler som kranskärlstjocklek.

Undersökningen är förmodligen en av de mest produktiva som gjorts. Den har genererat nio avhandlingar och 50 artiklar och forskarna har fått både kritik och beröm. Forskarna har kritiserats för att de publicerar delresultat. Och fått beröm för att ha publicerat mycket också i lättillgängliga tidskrifter och nått ut.

- Det är ett outforskat område. Vi har strategiskt valt att publicera tårtbitar, och nått ut till kardiologer och medicinare.

Minskar mer hos män
Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sverige. De senaste decennierna har hjärt-infarkt blivit mindre vanligt hos män samt bland kvinnor över 65 år. Hos främst yngre kvinnor minskar dock inte sjukdomen på samma sätt.

Kvinnornas andel av det totala antalet hjärtinfarktpatienter har ökat. Det visar en stor studie på över 400 000 patienter med hjärtinfarkt som genomförts av forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

- Det är svårt att säga exakt vad det beror på. En förklaring kan vara att män varit duktigare än kvinnor på att sluta röka, en annan att kvinnorna blivit bättre på att söka vård, säger Annika Rosengren, som är forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Kvinnorna drabbas inte av sjukdomen på riktigt samma sätt som män. Det är yngre män som drabbas av de stora, dödliga hjärtinfarkterna, medan kvinnornas infarkter ofta är mindre omfattande.

Det finns en rad riskfaktorer bakom hjärtsjukdomar, t ex låg socialklass som ger psykosocial stress, äktenskapsstress, stress i arbetet och avsaknad av socialt stöd.

Hos kvinnor kan depression och dålig sömn öka risken för sämre prognos. Psykologiska reaktioner som ilska, fientlighet och ångest är en annan riskfaktor.

- Det är viktigt att lära sig hantera de psykologiska faktorerna så att skadliga effekter hindras, säger Kristina Orth-Gomér.

Därför drog hon för några år sedan tillsammans med Stockholms läns landsting igång studien "friskare kvinno-hjärtan". En grupp kvinnor som haft hjärtinfarkt fick kognitiv beteendeterapi för att lära sig hantera stress bättre.
Terapiformen går ut på att iaktta sig själv och hur man reagerar i stressade situationer. Och försöka träna in nya, mindre skadliga beteenden.

Nu vill Kristina Orth-Gomér sprida sina kunskaper.

- Det är nödvändigt att sprida detta i Europa. Kvinnor yrkesarbetar i större utsträckning. Det är viktigt att undvika familj- och arbetsstress och att människor lär sig hantera stress.
Hennes råd är att vi ska ta det lugnare.

- Ge upp simultankapaciteten. Det accelererar, man är inte effektiv. Det är skadligt, säger hon.

Själv lever hon inte riktigt som hon lär.

- Jobbet tar för stor del av mitt liv. Jag blir så involverad i mitt arbete.

Författare: Siv Engelmark Cederborg
Fotograf: Anders Norderman

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2007-03-27
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.

FAKTA:


Kvantitativ koronarangiografi


Kvantitativ koronarangiografi (QCA = quantitative coronary angiography) är en metod att, med stor precision och objektivitet, fastställa och mäta de förändringar i hjärtats kranskärl som orsakar hjärtinfarkt.

Kranskärlen bildar en krans kring hjärtmuskeln och försörjer hela den pumpande muskeln med syrerikt blod. Om dessa kärl är förträngda av åderförkalkning, kan det lätt bildas en propp på något kritiskt ställe, som gör att det blir stopp i blodflödet. Med upprepade QCA-mätningar som är identiskt genomförda kan  man med stor precision mäta förändringar i både negativ och positiv riktning.

I studien har forskarna vid Karolinska Institutet samarbetat med Texas Medical Center i Houston och undersökt stockholmskvinnornas kranskärl vid två tillfällen med tre års mellanrum. Utan att veta något om patienterna eller i vilken ordningsföljd de kommit, har man i Houston bedömt två filmer från varje patient - före och efter treårsperioden. De uppmätta förändringarna kunde sedan relateras till de stress-observationer och riskfaktorprofil-mätningar som gjordes i Stockholm. Efter att ha tagit hänsyn till de välkända hjärtriskfaktorerna visade sig psykosocial stress ha en säkerställd skadlig effekt på kranskärlen.