Forskning och Medicin

Brittisk översyn av forskningskommunikation

Royal Society, Storbritanniens vetenskapliga akademi, har låtit en arbetsgrupp se över hur forskningsresultat offentliggörs. Nu har slutsatserna sammanställts i en rapport som presenterar förslag på hur resultat från vetenskaplig forskning bäst kommuniceras till allmänheten.
Bakgrunden till undersökningen är att nya rön, som publicerats i ledande vetenskapliga tidskrifter, senare visat sig vara mycket dåligt underbyggda. Ett exempel är mediedebatten för några år sedan kring huruvida MPR-vaccin kan leda till autism. Uppgiften, som vilade på mycket bristfällig dokumentation, ledde såväl i Storbritannien som i Sverige till att många föräldrar inte vågade -vaccinera sina barn.

- Problem förekommer inom alla områden, men framför allt när det gäller forskningskommunikation relaterad till människors hälsa och livsstil, säger Sir Patrick Bateson som lett arbetsgruppen. Även om få incidenter haft direkta allvarliga konsekvenser för allmänheten, kan missvisande uppgifter skada forskarnas anseende och allmänhetens förtroende för forskningen generellt.

Arbetsgruppen som genomfört undersökningen har bestått av bla akademiker och redaktörer för tidskrifter som British Medical Journal och Nature. Man har också låtit forskare och allmänhet ge sin syn på hur forskningsresultat bör offentliggöras.

I rapporten (Science and the public interest - Communicating the results of new scientific research to the public), som i första hand vänder sig till forskare, efterlyses bl a utökat samarbete mellan forskare och journalister, t ex vad gäller att gemensamt ta fram sammanfattningar av forskningsresultat.

Arbetsgruppen har också sett över peer review-processen. En del av dem som deltagit i undersökningen menar att allmänhetens förtroende för forskningen skulle förbättras om granskarnas namn offentliggjordes. Det skulle t ex vara lättare att upptäcka eventuella jävsförhållanden som forskarna eller granskarna undanhållit att redovisa. Ett argument emot hävd anonymitet är att granskarna måste kunna ge objektiva omdömen utan rädsla för eventuella repressalier. Många tidningsredaktörer befarar att det skulle bli omöjligt att få tag i granskare om deras identitet offentliggjordes. Peer review har sina brister, men i dagsläget finns inget bättre alternativ, menar arbetsgruppen.

Det har framförts önskemål om att bilda en oberoende instans i Stor-britannien med ansvar för att hantera problem relaterade till forskningskommunikation. Men ett sådant organ skulle knappast bli populärt inom forskarvärlden, menar författarna, eftersom många forskare redan i dag anser att de måste utstå en massa byråkrati.

- Många av de utmaningar som skisseras i rapporten kan bara tacklas genom en kulturförändring bland forskarna, säger Sir Patrick Bateson. Om rapporten kan bidra till en sådan utveckling har vi kommit en bra bit på väg.

Som ett led på vägen har arbetsgruppen tagit fram en checklista som forskarna kan ha som stöd när de planerar kommunikationen av sina forskningsresultat. Här ställs vägledande frågor som: Vilka följder har dina forskningsresultat för allmänheten i fråga om till exempel matvanor och livsstil? På vilket sätt är forskningsresultaten av intresse för allmänheten?

Finns det några skäl till varför du inte kan avslöja dina forskningsresultat, t ex av hänsyn till den nationella säkerheten?

- Rapporten har ett brittiskt perspektiv, men kan även vara relevant för forskare i andra länder, säger Sir Patrick Bateson.

Författare: Helena Bornholm

Kommentera:

Kontakta redaktören
Senast uppdaterad: 2007-03-27
Vetenskapsrådets webbplats

Forskning & Medicin är en tidning från Vetenskapsrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ämnesrådet för medicin och hälsa i samarbete med de medicinska fakulteterna.